Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg

måndag 17 maj 2010

Grekerna är rikare än Grekland


Pengarna och stor rikedom syns överallt i Grekland utom i deklarationsblanketterna. I fastighetsdeklarationerna uppgav bara 324 hushåll att de hade swimmingpool. På flygfotografierna upptäcktes 16 974. Skattefusket är extremt utbrett och har länge varit en livsstil i Grekland. Man beräknar att den grekiska staten förlorar uppemot 21 miljarder euro årligen på grund av skattefusk. Det ingår i en djupt rotad kultur av mutor och korruption. Några av de värsta skattesmitarna är egenföretagarna, som är väldigt många, inte bara taxichaufförer och restaurangägare utan även arkitekter, advokater och läkare. Grekerna har alltid lockats av trivial korruption, som att handla tjänster svart, menar Kostas Bakouris som är ordförande i Transparency Internationals grekiska avdelning. Grekland har samlat in allt mindre skatt det senaste decenniet trots att ekonomin har vuxit snabbt. Den grekiska skuggekonomin tros motsvara 20-30 procent av BNP. Motsvarande siffra för USA beräknas till 8 %.

Artikel i New York Times "Greek Wealth Is Everywhere but Tax ", eller läs den här, översatt i Tempus nr 18 2010.

tisdag 15 september 2009

Bra land har många golfbanor

Golf kan användas som en
geopolitisk barometer. Man kan bedöma ett land efter antalet golfbollar. Golf erbjuder faktiskt bättre insyn i politiska och ekonomiska förhållanden än de flesta anar.
För många år sedan myntade skribenten Thomas Friedman "Teorin om de gyllene bågarnas konfliktförebyggande egenskaper" som betydde att länder med McDonalds inte slåss mot varandra (se artikel i New York Times från 1996: "Foreign Affairs Big Mac I"). Big Mac är dock inte den enda användbara indikatorn. Länder med många golfbanor tenderar att vara vänligt sinnade mot USA; stater som lägger ner golfbanor tenderar att vara de mest USA-fientliga.
Bra exempel är Vietnam och Venezuela. I Vietnam, som tidigare var bitter fiende till USA finns Ho Chi Minh Golf-leden som binder samman ett halvdussin golfklubbar och Vietnam är numera vän. Venezuela, ledd av den fientligt sinnade Hugo Chávez har däremot stängt flera golfbanor och hotat stänga ännu fler. I det stängda Nordkorea finns förmodligen bara tre golfbanor medan det demokratiska Sydkorea har 234.
Varför kan man förknippa golf med så många positiva trender? Det viktigaste är kanske att ett stort antal golfbanor speglar att det finns en stor och växande medelklass, som traditionellt utgör grunden för fungerande demokratier. Golfbanorna berättar också om samhällen med så hög produktivitet att där finns utrymme för fritidsaktiviteter och att medborgarna tar sin personliga säkerhet för given.
Artikel i Newsweek: "The Geopolitics of Golf", eller läs den här, översatt i Tempus nr 37 2009.

tisdag 25 augusti 2009

Asiens anmärkningsvärda återhämtning


Asiens tillväxtekonomier leder vägen ut ur lågkonjunkturen. Nu måste de finna ett sätt att få återhämtningen att vara. De fyra asiatiska tillväxtländer som rapporterat BNP- siffror för andra kvartalet 2009 (Kina, Indonesien, Sydkorea och Singapore) har sett en tillväxt på över 10 % på årsbasis. Även det trögare Japan verkar återhämta sig snabbare än jämbördiga västländer. Sammanräknat verkar ett Asien i tillväxt växa med mer än 5 % i år medan de gamla G 7-länderna riskerat att sänka sin BNP med 3,5 %. Den inhemska konsumtionen i många asiatiska länder har ökat rejält igen på grund av att de finanspolitiska stimulansåtgärderna i regionen blev mer omfattande och har fått verkan snabbare än i väst. Låg skuldsättning i den privata sektorn har gjort hushållen och företagen långt mer benägna att spendera de statliga bidragen. De asiatiska bankerna var också i bättre form än de västerländska. I reda pengar kommer ökningen av konsumtionen i Asien i år mer än väl att täcka konsumtionsminskningen i USA och eurozonen. Denna förflyttning av konsumtionen kommer att bidra till att världsekonomin finner en ny balans.
Artikel i The Economist: "Asia: An astonishing rebound", eller läs den här, översatt i Tempus nr 34 2009.