Flickor är en handelsvara i Niger

Niger har den högsta frekvensen barnäktenskap i hela världen. Hälften av alla flickor gifter sig före 15 års ålder. En del är inte äldre än sju. Den väl tilltagna brudpengen som föräldrarna – pappan – får är lockande. Niger har en av världens snabbast växande befolkningar. Den genomsnittliga kvinnan i Niger har fler än sju barn, den högsta fertiliteten i världen.
Nigers regering har infört lagar som förbjuder äktenskap för 15 års ålder men dessa står sig slätt mot sekelgamla traditioner och konservativa religiösa åsikter.
I många fattiga samhällen i Afrika och södra Asien betraktas flickor som en handelsvara som gifts bort till välbärgade familjer. Det anses också viktigt att de gifter sig tidigt så att de har oskulden kvar och därmed värda mer. Rädda barnen konstaterade att numera är Niger det sämsta landet på jorden att vara mor i. Tidigare var det Afghanistan. I Niger går en flicka fyra år i skolan och vart sjunde barn dör före 5 års ålder.
Den rådande matkrisen i stora delar av Sahelregionen ökar risken för barnäktenskap.
En tidigare blogg om Niger: “För många munnar att mätta”, 2010-05-12.

Läs artikeln i The Washington Post “In Niger, hunger crisis raises fears of more child marriages“, eller läs den här, översatt i Tempus nr 29/30 2012.

För många munnar att mätta

Niger, den hårt prövade ökenstaten, detta fattiga land av åsnevagnar, kamelförare och handikappade tiggare på gatorna har enligt en del mätningar den högsta nativiteten i världen, vilket är en bidragande orsak till landets kroniska livsmedelsproblem. Det förekommer emellertid ingen seriös familjeplanering i detta muslimska land. Den allmänt rådande kulturella attityden är oförenlig med familjeplanering, påpekar FNs humanitära samordnare John Holmes. Den andra orsaken till att maten inte räcker till är att man använder jordbruksredskap och efterblivna metoder som gör jordbruket ineffektivt.
Mycket manuellt arbete måste användas och ändå blir produktionen liten. I Niger som är ett av världens fattigaste länder behövs modern jordbruksteknik, bevattningsutrustning och utsäde till flera sorters grödor som ger större skördar och tål torka bättre.
1974, 1985 och 2005 hotade svälten att drabba hälften av landets befolkning på 15 miljoner människor. 2010 är det dags igen. Förra året regnade det i genomsnitt 70 procent mindre än ett normalår. Augusti kallas hungersäsong. Det är då när all säd har ätits upp och höstskörden ännu inte har börjat. Men den här gången finns en stor skillnad. Landets nya militärregim erkänner att det råder allvarlig hungersnöd, försöker göra något åt det och ber omvärlden om hjälp. I februari störtades Nigers autokratiska och impopuläre president, Mamadou Tandja av en militärjunta. Tandja brukade bli rasande om någon nämnde ordet svält. Journalister som beskrev hungersnöden anklagades för att vara opatriotiska.
Artikel i New York Times "Famine Persists in Niger, but Denial Is Past", eller läs den här, översatt i Tempus nr 18 2010.