Vänskapsföreningen Sverige-Tyskland i Trelleborg

Nu har jag anslutit mig till ännu en förening i Trelleborg. Det är svensk-tyska vänskapsförbundet. Den ena orsaken var att Clas Jönsson tipsade mig, en annan att jag alltid, ända sedan realskoletiden i Eslöv på 1950-talet varit intresserad av det tyska språket och sedan tyska författare och det tredje är att föreningen anordnar flera resor till mål i Tyskland. Jag var med på föreningens årsmöte för några dagar sedan och blev förvånad över hur många de närvarande var, mellan 80 och 90 personer enligt min egen bedömning. Vi serverades en läcker räksmörgås och jag fick ett intressant samtal med min bordsgranne, Margareta Segerhagen, som i likhet med många andra också skulle åka med på bussturen till Berlin i början av maj månad. Hon kände jag igen som en av "poetdemonstranterna" mot bibliotekets besparingar i en artikel nyligen i Sydsvenskan.
Föreningen har en hemsida på Trelleborgskommuns hemsida för föreningar. Till ordförande för 2010 valdes Leif Jönsson, till vice ordförande Monica Rosenquist, till sekreterare Helge Olsson och som kassör Olle Pettersson.
Närmaste aktivitet är en utflykt till Torups Statarmuseum den 23 mars med avslutning i Caféet på Aggarps Tunnbrödsbageri i Svedala. Sedan blir det en resa till Berlin den 6 - 9 maj 2010, då vi åker från Trelleborg Övre den 6 maj kl 7.00 och är hemma efter tre övernattningar

Två svenskar på samma pall

Guld och brons i samma lopp blev det i går kväll. Marcus Hellner överst och Johan Olsson på bronsplats. Det handlar om skiathlon, 30 km, där åkarna byter skidor, och stil, efter halva loppet. De två medaljörerna plus Anders Södergren, använde "cykeltaktik" just efter bytet där Johan Olsson var extra snabb och fick en 10-12 sekunders ledning. De övriga svenskarna gick då fram i täten och lyckades länge bromsa förföljarna. Det höll dock inte ända in i mål. Klungan kom i fatt och den spurtsnabbe Marcus Hellner liksom Tysklands Tobias Angerer gick förbi Johan. Anders Södergren tog en god 10:e plats. Daniel Richardsson blev tjugotrea. Se hela resultatlistan. Vilket stafettlag det kan bli! Räknar man på placeringarna skulle Sverige vinna före Kanada och Tyskland och därefter Ryssland, Norge och Italien.

Sex medaljer hittills varav tre guld! Sverige ligger på sjätte plats (delar med Österrike) i världen om man räknar medaljpoäng. Före både Kina och Ryssland. Bilder: Målbild, Johan Olsson i ledningen och medaljörerna på prispallen.
Officiell hemsida för vinterolympiaden i Kanada. Sveriges olympiska kommitté. Läs mer om Sveriges placeringar i tidigare vinterolympiader.

Storseger mot serieledarna

I går kväll var jag i Malmö och såg Redhawks slå Leksand med 4-1 på Malmö Arena-rinken. 12300 djupt engagerade personers ovationer ackompanjerades av ljud- och ljuseffekter. Vilken show! Och över 12000 personer på läktarna. Man förstår varför ishockeyspelare tjänar bra. Och detta är inte ens Elitserielagen.
Första målet kom tidigt i matchen i en powerplaysituation. Publiken fullkomligt exploderade (bild) och för mig som inte varit med om detta blev den tekniska följden av ett hemmamål chockerande och nästan öronbedövande. Hela arenan lystes upp som en blinkande stjärnhimmel. För övrigt var ljudläget mycket högt under hela kvällen.
Det slog mig att för att gilla spelet och bli engagerad måste man hålla på ett lag och känna identitet med detta så att det som händer på rinken är något betydelsefullt för mig. Annars känns spelet ganska meningslöst.
Mellan varje period var det 20 minuters paus då de flesta lämnar sina platser för att köa för att köpa kaffe, ta en öl eller bara gå på toaletten, som det finna många av.
Redhawks slog serieledarna i Allsvenskan och förbättrade därmed sin situation avsevärt. Se tabellen.
Malmö Redhawks hemsida.
En verklig upplevelse att se på ishockey på Malmö Arena. Första gången jag var där var under Melodifestivalen för ett år sedan.

Guld för Björn Ferry

Kalla-effekten börja verka. Skiddamerna läggar ribban för Sveriges olympiska prestationer. Det var likadant för fyra år sedan i Torino i Italien. Där var det Lina Andersson och Anna Ottosson som stod för "ketchup-effekten" efter en riktigt dålig inledning. De tog en överraskande seger i sprintstafetten. Sedan blev de 14 medaljer totalt varav 7 guldmedaljer.
I går kväll var det Björn Ferrys tur. Seger i jaktstarten. .Till hans seger bidrog också den ilska han kände efter skidskyttets inledande sprinttävling där han fick klart sämre förutsättningar än den övriga eliten beroende på väderförändringar. Ferry i spåret och på pallen med Christer Sumann, Österrike och Vincent Jay, Frankrike

För övriga svenskar gick det inte så bra i jaktstarten (Carl-Johan Bergman 19, Fredrik Lindström 33). Se hela resultatlistan.

Kalla vinner guld i sin OS-debut

Sent i går kväll så kom då första medaljen, och den blev av ädlaste valör! Charlotte Kalla, allas vår älskling, tog guld på 10 km längdåkning på skidor, fri stil. Hon ledde loppet från början till slut och vann med en betryggande marginal. Det hjälper när jag följer henne på min Crosstrainer, det är aldrig så inspirerande att trampa på som när Charlotte Kalla är i spåren och naturligtvis särskilt när hon vinner. För två år sedan gjorde njag samma sak, "drev" henne fram till en historisk insats som gav henne segern i Tour de Ski i januari 2008. Blogg: Kalla ny Megastjärna.
Vilken underbar kväll! Även Anna Haag gjorde en smått fenomenal insats, blev fyra på distansen och var bara några futtiga sekunder från en bronsmedalj. Se hela resultatlistan. På bilden också Kristina Smigun och Marit Björgen

Det är 42 år sedan en svensk kvinna vann OS-guld Längdåkning på skidor. Det var i Grenoble 1968 och då gjorde hon det två gånger! Toini Gustafsson tog guld på både 5 km och på 10 km. Barbro Martinsson var fyra på båda distanserna. Se resultaten på Anitas OS-sidor.
Man ska dock inte glömma den fantastiska prestationen i sprintstafetten 2006 i Olympiaden i Torino då Lina Andersson och Anna Dahlberg tog guld! Blogg: Dubbla OS-guld.

Bra gick det också för Sverige på herrarnas 15 km, fristil, samma kväll, även om Marcus Hellner fick dela Anna Haags öde med en fjärdeplats, 1,5 sekunder från medaljplats. Johan Olsson blev 11:a, Daniel Richarsson 23:a och Anders Södergren 25:a. Kan ha medaljchans i stafetten om alla presterar på topp. Starkaste konkurrenter är Schweiz (Dario Cologna vann loppet), Frankrike och Italien.
Se hela resultatlistan.

Motivet är mord

Edward Werners, pseudonym för Nils Edward Werner Lundgren, kriminalroman "Motivet är mord" kom ut 1958. Det är en klassisk pusseldeckare där det gäller att hålla reda på inte bara det stora persongalleriet, med mycket detaljrika personbeskrivningar, både av män och kvinnor, utan också alla förflugna ord och anspelningar som pekar framåt på mordgåtans upplösning.
Morduppslaget är från Franska revolutionens dagar då Charlotte Corday d'Armans dödade Marat i hans badkar. Konstnären Evan Allmander hittas död i sitt eget badkar på natten efter firandet av hans första framgångsrika vernissage. Många är misstänkta både inom familjen och vänkretsen. Boken utspelar sig i genuin Stockholmsmiljö.
Läs storyn på egen risk här. Läs kompendiet här. Baksidestexten här.
Edward Werner är pseudonym för Nils Edward Werner Lundgren.
Tidigare blogg om böcker av Edward Werner: Mord på hand. Han har skrivit en tredje bok, "Räddad för att dö", 1958 som jag ska införskaffa och läsa vid lämpligt tillfälle.
Boken utspelar sig i genuin Stockholmsmiljö. Konstnären Evan Allmander hittas död i sitt eget badkar på natten efter firandet av hans första framgångsrika vernissage. Många är misstänkta både inom familjen och vänkretsen.
Kommissarie Birger Åberg letar länge på olika vägar och i varierande Stockholmsmiljöer efter lösningen till hur och varför Evan Allmander dött. .

Inga olympiska medaljer så långt

Vinterolympiaden i Vancouver har startat. Tidsskillnaden med Sverige är stor så sprinttävlingen i skidskytte för damer startade klockan 2200 i går kväll svensk tid. Och kanske lika bra det eftersom förhoppningarna om svenska medaljer redan första tävlingsdagen kom på skam. Våra två eminenta skidskyttar, Helena Jonsson och Anna-Karin Olofsson-Zidek, träffade tavlan bra. Helena med alla tio skotten och AKO nio av tio. Men det gick långsamt i skidspåret. De hängde inte alls med de främsta. Blev 12:a resp. 20:e. Det gick trögt. Var det skidvallan som spökade? Men varför gjorde då den tredje svenskan, Anna-Maria Nilsson (bild) sitt bästa resultat någonsin, slog AKO och slutade på en 16:e plats. Se hela resultatlistan.
Bättre gick det med det svenska damlandslaget i ishockey som säkert körde över Schweiz med 3-0. En bra dag på jobbet hade spelarna, däribland min frus kusinbarn, Maria Roth. Maria Roths hemsida.
Den tredje grenen Sverige hade representant i var 5000 meter skridsko där Johan Röjler blev 21:a i sin tredje olympiad. Ingen imponerande prestation. I Turin 2006 kom han 12:a. Se hela resultatlistan.
För mig som följt skridskoåkning noga sedan tidig skolålder var det intressant att läsa resultatlistan. På 10e plats kom Sverre Haugli från Norge. Hans namne Sverre Haugli (farfar kanske) tog bronsmedalj på samma distans i olympiaden i Oslo 1952! Han var samtida med Hjallis Andersen och Sveriges Carl-Erik Asplund.
I kväll är det dags för herrarnas sprinttävling. Björn Ferry, startnummer 26.

Officiell hemsida för vinterolympiaden i Kanada. Sveriges olympiska kommitté. Läs mer om Sveriges placeringar i tidigare vinteromlympiader.

Bättre bo kvar hos mamma

Mer än hälften av alla italienare i åldrarna 18-34 år bor fortfarande hos föräldrarna. Detta faktum har fått en minister i den italienska regeringen att föreslå en ny lag, som tvingar "bamboccioni" - mammas pojkar och flickor - att flytta hemifrån vid 18-års ålder. Problemet är att välfärdsförmånerna i Italien är mycket lägre än i de flesta andra europeiska länder och därför behöver många ett stöd från familjen. Det finns inget studiestöd för de som läser vid universiteten. De flesta bor hemma tilld de är klara med studierna. Många gamla föräldrar uppskattar systemet med "bamboccioni". Själv bodde de som unga på samma sätt och nu känner de sig trygga med en eller flera yngre personer i hushållet. Ingen betraktar det som något ovanligt i Italien varken bland de unga eller äldre.
Artikel i The Guardian "Why Italy's mamma's boys can't cut the ties", eller läs den här, översatt i Tempus nr 5 2010.

Nästan vårkänslor

I dag fick jag nästan vårkänslor. Det är ljuset och det relativt sett milda vädret. Temperaturen ligger kring noll, solen skiner från en helt klar himmer och barometern går mot högtryck. Vågar man hoppas på att Söderslätt fått sin beskärda del av den kalla nederbörden för den här gången?
För första gången på länge kunde jag glädjas över att se jetplanens långa kondenssläp gå kors och tvärs över himlen. Ocn solglasögon är ett måste, allt är så vitt så vitt.

Klimatförändring eller istid

I år har januari slagit rekord lite överallt som den kallaste månaden i mannaminne. Särskilt här i sydligaste Sverige, på Söderslätt, är det mycket ovanligt med minusgrader även på vintrarna. Och så mycket snö som kommit. För tillfället snöar det inte och har inte gjort det på snart två dygn, men vallarna ligger ämdå höga och väglaget är besvärligt. Kallt och snöigt har det varit ända sedan slutet av klimatkonferensen i Köpenhamn i mitten av december.
För precis ett år sedan, den 4 februari 2009, skrev jag en blogg med rubriken "Vårkänslor". Vårblommorna stod decimeterhöga och jag solade i vårsolens glans. Som klimatet kan förändras på bara ett år!
Global uppvärmning förvandlades snabbt till fruktan för en ny istid. Men frukta inte, FN-experterna säger att år 2010 ska bli det varmaste i historisk tid. Senast var det 1998. Kanske deras sista halmstrå, sedan är väl deras förtroendekapital slut. Dags att byta datorer kanske, eller är det kanske programmerarna och tidsserieanlytikerna som ska bytas ut.

Blodshämnd också i Malmö?

I en artikel i Trelleborgs AAllehanda den 1.2 kan man läsa att det finns två falanger i Malmös "gängvärld". Vi kan kalla dem för A och B. Varje "gäng" har en ledare. Ledaren för A har (hade) en bror som är (blev) 23 år. Vi kan kalla honom för Broder A. Broder A mördades i somras. Ledaren för B har (hade) en bror, som blev 26 år. Vi kan kalla honom broder B. Broder B sköts ihjäl på Stortorget i Malmö i söndags morse klockan 03.15. "Rena avrättningen" säger ögonvittnen. Polisen tror, enligt TA, att mordet kan vara en "vedergällning" för mordet på broder A. Två män ur gänget A har gripits misstänkta för mordet. Polisen fruktar nu nya "blodshämnder".
Kan vi nu inom snar framtid vänta oss att en släkting till broder B kommer att hämnas på någon från familjen A. Och så vidare, medan Malmös alla polisresurser används för att söka spåra upp gärningsmännen. Jag kommer att tänka på en bok jag läste för tag sedan om blodshämnd i Albanien. En bok av Ismaïl Kadaré som heter "Grymma April".
I Albanien, främst i den norra delen på högplatån, rrafsh, råder lagar som står över polis och alla andra myndigheter. Lagen kallas Kanun, en samling regler enligt sedvanerätten som kräver att om någon begår en ogärning mot en familj eller klan ska hämnd drabba gärningsmannens familj eller klan.
När jag läste boken undrade jag hur det står till med sederna hos de albaner som bor Kosovo? Och hos de många familjer som flyttat från Kosovo till Västeuropa och till Sverige. Tillämpas också här blodshämnd intill tredje eller femte generationen? Kanske har vi fått svaret på den frågan nu?
Det så kallade "Gängkriget" i Malmö står mellan två nätverk, M-falangen och K-falangen. Under de dryga två år som de bekämpat varandra har flera personer skjutits ihjäl, sprängladdningar utlösts och skott riktade mot falangmedlemmar av misstag träffat Malmöbors bostäder.
I Sydsvenskan kan man läsa att "Närmare 50 personer ingår i det kriminella nätverk där falangerna M och K står mot varandra. Grovt räknat finns cirka 25 personer på vardera sidan. De har det gemensamt att de är unga män och har varit inblandade i kriminalitet sedan tonåren. De har vuxit upp tillsammans och känner varandra och umgås över falanggränserna".
Det är också lätt att man får associationer till det "krig" som rasade mellan två familjer/klaner i Malmö för 3-4 år sedan. Är det nästa generation som är på gång? Ja vad ska man tro. Henlighetsfullheten råder i tidningsvärlden.
Mångkulturell släktfejd i Malmö och Kurdisk släktfejd går vidare i Malmö.
Läs mer i Expressen.

Mord på biblioteket

Jag har tidigare (oktober 2008) skrivit om Elise Dufva och hennes bok "Döden öppnar dörren" som kom 1956. Det var hennes andra bok. Hennes första skrev hon 1952. Den heter "Mordet på Cristina". Elise Dufva som är pseudonym för Gurli Taube.Gurli Taube levde mellan åren 1890 och 1980 och var en välutbildad akademiker, fil. lic..Hon arbetade på Uppsala universitetsbibliotek och publicerade många lärda historiska verk. Deckarna handlar om en ung bibliotekarie Aina Björkfors, hennes familj och hennes vänskap med poliskommissarie Birger Allén. Birger Allén har hjälp av sin stiliga och välbyggda assistent poliskonstapel Dumont.
"Mordet på Cristina" handlar om mordet på en bibliotekarie, Vera Magnusson, på Cristina-biblioteket i Uppsala. På biblioteket finns donerat en ovärderlig samling, den Grawenschiöldska, av bl a gravyrer och kopparstick. Vera Magnusson upptäcker att flera av dessa försvinner från biblioteket. Hon misstänker en av sina kolleger
och tar henne på bar gärning vilket blir hennes öde. Hennes banekvinna visar sig vara en verklig massmörderska som bokstavligen går över lik för att nå sitt mål i livet, bli vara förmögen och framgångsrik. En bra beskrivning av en känslolös psykopat, vacker, elegant, kan föra sig väl och blir omtyckt av alla. Fina och detaljerade personbeskrivningar.
Det är första gången som Frälsningsarmén är med i en deckare.
Läs mer om bokens innehåll här. Läs den avslöjande storyn här.

Inget nytt i gravallvarlig debatt

I går kväll hade TV2 partiledardebatt. Jag tittade på första halvan fram till klockan 21 men sedan fick det vara. Jag är klart mer intresserad av politik och samhällsfrågor i stort än TV-tittaren i allmänhet så jag frågar mig verkligen vilka det var som orkade följa hela debatten. Konkurrensen är stor med det otal trevligare sätt att fördriva kvällen på som andra TV-program, många har ju tillgång till ett otal antal kanaler, repriser i SvT-Play, hela utbudet av DVD-filmer, för att inte tala om Facebook och andra sociala medier. Eller läsa en god bok eller en bildande tidskrift. Jag tror att de som följer debatten är andra politiker men kanske främst mediafolk som har som yrke att skriva om och kommentera svensk politik. Men hur som helst, inte särskilt många. Inte tror jag att debatten sågs av många "vanliga" väljare. Nog om detta. Programledarna får godkänt men absolut inte mer, de lyckades aldrig få fram något oväntat svar, allt vad som sades var givet på förhand. Inte heller kunde de lyfta den gravallvarliga stämningen. I svensk politik finns inte plats för humor, inte numera i varje fall. Hela bunten partiledare såg gravallvarliga ut utom Lars Ohly och i viss mån Göran Hägglund. Övriga fem lade pannan i djupa veck och såg skyldiga ut inför motståndarlagets angrepp. Det gör inget bra intryck. Var fanns den uppsluppna glädjen i Alliansen inför valet 2006? Lars Ohlys ständiga småleenden gör säkert intryck på väljarna. En människa som ler är empatisk och kan inte ha fel, tror säkert många. Det bästa med Alliansens framträdande var enigheten som visades upp. Mona Sahlins ständiga men fåfänga försök att peka ut avvikande åsikter från enskilda partiet i Alliansen misslyckades helt. Sahlins försök att dölja den svaga sammanhållningen i sitt eget rödgröna experiment, med devisen "anfall är bästa försvar, var helt förgäves.