Högklackat

En ny serie startade i SvT i går kväll. Den heter “Högklackat” och ska gå fredagskvällar i åtta avsnitt.
Sex svenska kvinnliga komiker. I huvudrollerna Anna Blomberg, Petra Mede och Susanne Thorsson. Medverkar gör även Rachel Mohlin, Anna Granath och Ing-Marie Carlsson.
Räddar programmet gör främst Anna Blomberg från Lomma, känd från Starke man.
Petra Mede har bara blivit sämre sedan jag såg henne tillsammans med Jan Malmsjö för drygt fyra år sedan i programmet Robins med Robin Paulsson. “Den urspårade intervjun med Jan Malmsjö och Petra Mede var bland det roligaste jag sett på en svensk talkshow sen Luuks storhetstid i slutet av 90-talet”. Kunde man läsa här.
Sämst var väl ett långt avsnitt om en barnmorska och två unga fruar varav den ena i en långt framskriven graviditet. Det det var två fruar blev för mycket för barnmorskan. Förmodligen var det en drift mot de som har fördomar, men inte var det kul, inte.
Bäst var den om den stackars unga kvinnan som på patentverket visar upp flera redan välkända “uppfinningar”. Djupt besviken lämnar hon kontoret med sin teleportör! Tala om att ha dålig marknadskunskap. 25 minuter är vad jag står ut med. Ett avsnitt alltså. Fler lär det inte bli.
Läste en recension av en ung kvinna, Joanna Wahlsten, som i GP sopade ut programmet ännu mer än jag. “Inga kvinnoklichéer jag känner igen mig i“.
Hemsida på SvT. På bilden: Susanne Thorsson, Petra Mede och Anna Blomberg

Påskliljekampanj, 4:e året i följd

I går var det åter dags för moderaterna i Trelleborg att visa upp sig på stan. Det var ju skärtorsdag så vad kunde passa bättre än att dela ut påskliljor. Tillsammans med en önskan om en Glad Påsk och ett politiskt budskap förstås. “Trelleborgsmoderaterna – för ett bättre LIV”. (L)ivskvalitet, (L)ängtan, (L)ångsiktighet. (I)nfrastruktur, (I)déer, (I)ntegration. (V)alfrihet, (V)erklighet, (V)isioner. Se påskkortet här.
Och så är det ju en tradition som i år firade sitt fyraårs jubileum. Och det med råge. Ettusenfemhundra påskliljor fördelade i buketter om tre delades ut till glatt överraskade påskshoppande trelleborgare, som gärna besvarade vår önskan till dem om en Glad Påsk. Det var mycket folk ute och rörde på sig så blommorna gick snabbt år både längs Algatan, kring Stortorget och busshållplatsen Övre.
På många ställen satt påsklediga trelleborgare och njöt i det gassande solskenet utanför caféer och restauranger.
Flera moderata medlemmar deltog inklusive kommunalrådet Ulf Bingsgård och gruppledaren i kommunfullmäktige Lars Mikkelä.

Rättspsykiatrisk vård avvecklas?

Sedan hösten 2010 har kommunala och regionala politiker diskuterat att förlägga ett rättspsykiatriskt centrum i Mellanköpinge i Trelleborgskommun.
Det har senast utlysts en tävling för arkitekter om hur centrat ska se ut. Alldeles nyligen kunde man läsa i Trelleborgs Allehanda om det vinnande förslaget. Under rubriken “Rättspsyk i framkant” kunde man se kommunbstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård och Catharina Blixen-Finecke (M), ordförande i vårdproduktionsberedningen presentera arkitekten Anna Espling Rolf vinnande förslag “Framkant”, en byggnad i tre flyglar på vardera två våningar med en gemensam innergård.
Båda verkade helnöjda med det vinnande förslaget. Allt verkar gott och väl, nu ska snart spaden sättas i marken.
Därför blir man minst sagt förvånad när man två dagar senare läser att “Rättspsykiatrisk vård avskaffas” i samma tidning. Psykiskt störda personer som begår brott ska inte längre dömas till rättspsykiatrisk vård. I framtiden kommer fängelse att bli den enda påföljden. Det föreslår en statlig utredning till socialminister Göran Hägglund (KD).
Verksamhetschefen för rättspsykiatrin i Skåne, Lennart Meyer, hävdar dock att behov av “psykiatrisk tvångsvård” fortfarande kommer att finnas. Frågan är väl då om det för detta nya ändamål finns behov av en ny byggnad i Trelleborg. Vi får se.
Läs mer här: Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd, SOU 2012:17.
Om skillnaden mellan Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård kan man läsa här: Socialstyrelsen, 2009.

Bildjournalen

Om man var tonåring mellan 1954 och 1969 så ska man minnas Bildjournalen, åtminstone enligt en artikel i senaste numret av SPFs medlemstidning Veteranen. Där presenteras Boken om Bildjournalen av journalisterna Börje Lundberg och Ammi Blom. De sägs ha har lusläst varenda nummer av Bildjournalen och plockat ut godbitarna år för år.
Alla omslag finns dokumenterade, de berömda elefantbilderna, idolbilderna, topplistorna, gratisskivorna. Men här nämns också stjärnporträtten, reportagen, modesidorna, frågespalterna och bildnovellerna. Många av dåtidens medarbetare och artister berättar om sina minnen.
Elefantbilderna var bilagor till tidningen som man kunde veckla ut och skapa posters av för att sätt upp på väggen i tonårsrummet om man nu hade ett sådant. Själv sov jag i en utdragssoffa bredvid köksbordet.
Min egen tonårsperiod inföll mellan åren 1956 och 1962, så visst var jag med från början.
Jag läste gärna gamla nummer. Det var ingen tidskrift som fanns i mitt hem i Askeröd, om det nu berodde på pengar, att den var syndig – med inskränkta frikyrkliga ögon – eller för att barnens intresse inte prioriterades. Men vår granne Karlie Johnsson, med vilken vi delade vindstrappan – huset hade två lägenheter, vi hyrde vår av henne, hade flera årgångar i sitt vindsförråd. Där smög jag mig in och läste i smyg. Detta intrång är väl preskriberat idag. Vilken värld som öppnade sig när det gällde aktuell musik och film.
1969 gick Bildjournalen upp i Veckorevyn och en tonårsepok var över. Idag läser mitt barnbarn Johanna Veckorevyn. Jag prenumererar åt henne.
Bilder på Elvis och Paul Anka samt Paul Dylan och Donovan.

Artikeln i Veteranen.
Boken om Bildjournalen.

Dödligt svek

Dödligt svek är Jan Mårtensons bok från 2004 och en av de sju jag hade kvar att läsa av de 39 han har skrivit sedan starten 1971 med “Telegrammet från San José”.

Vi får möta en krets människor som alla sysslar med köp och försäljning av antikviteter. Gamla allmogemöbler förs ut ur Sverige utan tillstånd av myndigheterna. Här finns många som inte har så rent mjöl i påsen, många som tjänar stora pengar på att skicka dyrbara allmogeföremål till utländska mottagare, rika nog att inte behöva fråga efter priset. Men lagligt är det inte och både polis och försäkringsbolag vill gärna få ett slut på karusellen.
Handlingen i Dödligt svek kretsar kring en historisk raritet, en stor ryttarkanna i silver, som Gustav II Adolf fick när han tågade in i Augsburg 1632. Den har funnits i samma familj i snart fyra hundra år, men nu har den stulits. Jonas Eriksson har mött en ung flicka på Centralen, hon har följt honom hem och nästa morgon är hon borta, och med henne silverpokalen.
Jonas är desperat, för silverkannan ska stå på altaret fylld av blommor vid ett släktbröllop i Skåne om en dryg vecka. Det är hans svärföräldrar som äger pokalen, och han står inte på bästa fot med dem. I sitt beråd söker Jonas hjälp hos Johan Kristian Homan, som han känner sedan glada studentår i Uppsala. Detta är vad han berättar för vår vän Johan Homan och får denne som alltid att ställa upp och dras in i en malström av dramatiska förvecklingar, där illegal export av svenska allmogemöbler, ekonomisk brottslighet, hat kärlek, passion och svartsjuka finns bland ingredienserna – liksom mord – ett flertal. Eller kanske är det i vissa fall självmord eller olyckshändelser.

Men en Homandeckare vore inte en Homandeckare om inte läsaren medan handlingen flyter fram fick sig till livs en god portion intressant kulturhistoria, roliga historiska utblickar och mycket värdefullt vetande om antikviteter och gamla ting. God mat och goda viner kryddar som vanligt anrättningen.

Mina senaste bloggar om Jan Mårtensons tidigare böcker:
Safari med döden, Mårtensons bästa på länge, 11-07-27, Mord i Havanna, 10-07-02, Palatsmordet, 09-08-07, Dödssynden, 08-09-19
Allt om Jan Mårtensons böcker.

Trelleborgsmoderaternas årsmöte

Trelleborgsmoderaterna höll årsmöte den 29 mars 2012. 30 personer deltog och tog för sig av ost och kex som Jennifer och Matilda arrangerat. Talare för kvällen var Sverigeordföranden för Moderata Ungdomsförbundet, Erik Bengtzboe.
Den nyvalda styrelsen består av följande personer: Ulf Bingsgård, ordförande, Göran Gärtner, vice ordförande, Bertil Tomelius, sekreterare, Ina Liljeberg, kassör, Håkan Sjöberg, vice sekreterare, Linda Strandfjäll, ledamot, Matilda Malmgren, ledamot, Mikael Rubin, ledamot.
Lars Mikkelä, gruppledare i fullmäktigegruppen, ledamot, Jennifer Jarl, ordförande för MUF, ledamot, Charlotte Odell-Zinn, ordförande Moderatkvinnorna, ledamot
Valberedningen fick beröm och omvaldes: Tord Larsson, Susana Apostel och Staffan L. Cederö
Även revisorerna omvaldes.
Efter de traditionella årsmötesförhandlingarna lyssnade vi på Sverigeordföranden för Moderata Ungdomsförbundet, Erik Bengtzboe. En lysande talare, engagerad och engagerande. MUF är idag det klar största politiska ungdomsförbundet och växer som aldrig förr.

Han beskrev hur den politiska kartan i Sverige skrivits om från det år han blev medlem i MUF tills nu. Moderaterna har gått från att ha varit ett “onödigt parti” 2001 för att till 2006 bli ett “intressant parti” som började intressera sig för alla människors problem och inför 2010 bli ett “nödvändigt parti”. För att hindra en rödgrön allians med Lars Ohly att nå makten.

Risken inför 2014 är att vi upplevs som trötta och idésvaga. Vi måste åter visa upp en bild av oss som relevanta och intressanta. Genom att noggrant fokusera på de samhälleliga problem som finns kvar och övertyga väljarna om att vi har förslag till lösningar.
Fler bilder från årsmötet finns här.

Bloggar om tidigare årsmöten: Årsmöte på (M)ötesplatsen, 2011, Glatt och blått årsmöte, 2010, En hjältemodig kväll, 2009, Ny moderat ordförande i Trelleborg, 2008, och Moderat årsmöte, 2007

Öppet Hus

I dag var det Öppet Hus i (M)öteslokalen på Algatan 76.
Jag hade av styrelsen fått uppgiften att ansvara för arrangemanget, från att utforma annons, förhandla med Trelleborgs Allehanda om priset, marknadsföra och bjuda in medlemmar och andra intresserade. Och självklart ordna en talare. Och ordna förtäring. Men allt avlöpte väl utan anmärkning mycket beroende på mina kompetenta och hjälpsamma medarbetare, Gunilla Folkesson och Aino Vastagh. Och naturligtvis på den inbjudna talaren, riksdagsledamoten Boriana Åberg från Kävlinge där hon också är ordförande i Kommunfullmäktige.
Boriana är en mycket kompetent talare som helt utan tekniska hjälpmedel i två timmar trollband ett 20-tal deltagare, som visade stort intresse med många kommentarer och frågor. Mycket information, mycket humor och en hel del skvaller från riksdagen levererades.
Boriana Åberg växte upp i Bulgarien. Efter kalla krigets slut kom hon till Sverige där hon utbildade sig därför till socionom och började arbeta som socialsekreterare inom socialförvaltningen i Helsingborg.
Hon gick med i Moderaterna inför valet 1998 och blev ordinarie riksdagsledamot 2010. Där hon arbetar i näringsutskottet.

Tidigare bloggar om Öppet Hus: Öppet Hus på första vårdagen, 11-03-19, Öppet Hus på (M)ötesplatsen, 10-07-10.