För fem år sedan läste jag två av Eugen
Holmbergs kriminalromaner från 60-talet. Nu har jag fått tag på den tredje som heter "Någon måste lämna båten". Den är den klart bäste av de tre och det är beklagligt att Holmberg inte fortsatte att skriva. Han var i femtioårsåldern när han skrev sina böcker och borde rimligtvis ha kunnat hinna med många fler. Goda exempel på att skriva deckare ända upp i 80-års åldern är Jan Mårtenson och Gösta Unefäldt. Eugen Holmberg var konstnär och ansågs ha "fint sinne för nattligt skuggspel och avslöjande dagsljus" både på duken och i boken. Men han ansågs också ha en "anmärkningsvärt initierad kännedom om polisrutinen" som i alla tre böckerna uttrycks genom kommissarie Torgny Frank ioch kiminalassistent Eli Olsson.
Där finns mång målande och ordrika beskrivningar av miljöer och människor. Holmberg är en författare som väl behärskar språket. En mycket bra genomarbetad intrig. En njutning att läsa "Någon måste lämna båten".
En advokat är gift sig med en rik kvinna. Hans fru föll för den charmiga, amoraliska konstnären. Hon ville skiljas och då skulle det uppdagas att Egon Nyström genom huvudlösa aktiespekulationer förskingrat sin frus farsarv på en dryg halvmiljon. En advokat som i sitt yrke har försnillat anförtrodda medel. Det blev för mycket. Han måste göra sig av med båda. Eugen Holmbergs startsida.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar