Visar inlägg med etikett Deckare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Deckare. Visa alla inlägg

söndag 30 september 2012

[Bubble]


Tredje delen i de la Mottes trilogi heter [Bubble]. Boken har spänning. Det händer hela tiden något nytt. Där finns avancerad IT-användning, där finns också humor, kanske främst i uttrycken för Henriks paranoia, ömhet och omvårdnad i relationen mellan syskonen, hemligheter i deras ungdom. Men den är verkligen rörig särskilt den sista tredjedelen. Undrar om inte författaren har snurrat runt sida efter sida på tomgång i väntan på att hitta en trovärdig upplösning. Som han ändå inte lyckas med.
Men det är väl så att leva upp till de förhoppningar som [geim] och [buzz] innebar är inte lätt. Alla blir nog besvikna och Mottes stjärna sjönk, kanske i onödan. Han kunde ha väntat några år med del 3.
En riktigt spännande upplösning. Dramatik och faktiskt också en del romantik sedan Henrik förstått att Jeff inte är hans rival om Nora utan är hennes bror!
Spänning och total ovisshet om i vilka gäng som de många inblandade spelar. Och fortfarande efter att ha läst alla 430 sidorna vet jag inte.
Är kanske Palme-mördaren med? Vilken roll spelar kungen och hans säkerhetschef André Pellas. Handlar allt om att öka kungens alltmer vikande popularitet. Är det motståndare till EU kommande lag om Internetkontroll som någon vill stoppa? Stoppa omröstningen om EU-direktivet. Eller handlar det bara om pengar. Är det bara Henrik Pettersson och hans syster Rebecca som är de ärliga?
Vem är Magnus “Mange” Sandström, i vissa kretsar känd som Farook Al-Hassan.
Messet från farbror Tage gäller hela boken igenom “Lita inte på någon!”
Ett slags kompenium finns här.
Recensioner:
Bloggen Muntligt    DAST Nils Scherman
Tidigare bloggar om [geim] och [buzz].

fredag 24 augusti 2012

När djävulen håller ljuset


När djävulen håller ljuset, så heter Karin Fossums fjärde bok (2000), på norska “Djevelen holder lyset” (1998). Det är en oroväckande och spännande roman om hur människor lider av sina hemligheter och hur långt de kan gå för att inte tvingas avslöja dem. Det gäller särskilt bokens två huvudpersoner den 60-åriga Irma Funder och den 18-årige Andreas Winther.
Poliskommisssarie Konrad Sejer har till en början ingen anledning att se allvarligt på unge Andreas försvinnande. Inte ens när Irma, en udda varelse som ingen tar på allvar, ger antydningar om att en person inte kommer att leva så länge till. Allt för sent inser Sejer att något ohyggligt håller på att hända Andreas. Inte ens med hjälp av Jacob Skarres välkända intuitionsförmåga går det att bringa klarhet i vad det egentligen är som hänt. Varken för författaren eller för läsaren.
Vad jag inte tycker om i boken är det finns för många sidospår som ges stort utrymme utan att leda någon vart.
Av de fyra Sejer-böcker jag läst var detta den jag tyckte allra minst om, den tog emot att läsa.
Läs Storyn på egen risk. Men den ger inte heller någon klarhet. Slutar i ett frågetecken.
Recension i Bokmärkt.
Mina bloggar om Fossums tidigare tre tidigare böcker.
Evas öga“, “Se dig inte om” och “Den som fruktar vargen“.   Tidigare blogg om Karin Fossum: Sommarens deckare, del två.
Recensioner av Helena Genberg i DAST och på Bloggen Bokmärkt.
Fossums hemsida på förlaget Forum.

onsdag 8 augusti 2012

Till offer åt Molok


Ett slags lyckligt slut på Åsa Larssons bokserie? Åsa Larsson, världens bästa deckarförfattare!
I tredje Moseboken utlovas Guds vrede om någon offrar ett barn åt Molok. I överförd bemärkelse är det just vad som sker i Åsa Larssons nya spänningsroman. Den handlar om girighet som kan härledas flera generationer bakåt i tiden och där både barn och vuxna offras på girighetens altare.
Hjalmar Lundbohm, som var LKAB:s förste disponent i Kiruna och som anses i det närmaste ha grundat staden träffade Elina Pettersson, ung lärarinna som flyttat söderifrån sedan hon fått jobb i Kiruna. De två blir förälskade men med ett tragiskt slut. Hon blir med barn – Frans – han tror inte att det är hans. Sedan blir hon mördad av övergruvfogden Fasth. Elinas arbetskamrat Klara Andersson, “Flisan” kallad, tar hand om Frans som sitt eget barn.
Långt senare när Hjalmar är en döende föredetting möts de av en tillfällighet. Hjalmar känner igen sin tonårige son. Hjalmar är utfattig men har lyckats gömma undan flera aktiebrev som han vill ge till Frans. “Flisan” vägrar ta emot något av en person som handlat så illa mot Elina men Frans stoppar breven på sig av ren artighet. Det är om dessa brev som tycks vara värda hur många mord som helst över flera decenniers tid som boken handlar. Och den som kan reda ut detta till slut är naturligtvis alla vårs Rebecka Martinsson, alla läsares beundrade och älskade sedan debutboken “Solstorm” för snart tio år sedan. Hon blir misshandlad både fysiskt och fysiskt men får uppleva bästa happyenden med polisinspektören och hundföraren Krister Eriksson, han som Rebeccas fästman Mats i Stockholm kallar för “ufopolisen” därför att han drabbats av en brännskada i ansiktet som ung, och som länge älskat sin kollega Rebecka över allting men alltid tvingat sig att dölja det. Nu förstår Rebecca vem det är som är bäst och de möts i en ljuv kyss och så vidare. Och om Marcus tar de hand.
Storyn finns här att läsa på egen risk. Ett slags kompendium.
Tidigare bloggar om Åsa Larssons thrillerserie:
Till dess din vrede upphör,
Svart stig, en mästerlig bok, 14 dec 2007.
Det blod som spillts, 31 oktober 2007
Solstorm, 12 september, 2007
Recensioner:
Lotta Olsson i DN: “Det är miljöerna, människorna och den underliggande värmen som lyfter Åsa Larssons deckare“,
Bengt Eriksson i Arbetet: “Behärskar antydningens konst“,
Rose Marie Södergren i Kulturbloggen: “Kunde inte sluta läsa“,
Nils Schwartz i Expressen: “En bortslösad begåvning“,
Magnus Persson i DN: “Som ”Morden i Midsomer” med extra allt.

måndag 30 juli 2012

Mari Jungstedt på nytt


Jag har tidigare läst Mari Jungstedts sex första böcker. Den senaste var “Den mörka ängeln” som kom ut 2008 och som jag läste i december 2010. 2009 kom “Den dubbla tystnaden”, den sjunde boken i serien om Anders Knutas och Karin Mårtensson. Ytterligare tre kriminalromaner har hon skrivit senare. Den tionde “Den sista akten” kom i år.
Den “Dubbla tystnaden” handlar om ett dubbelt svek eller ett förljugande av sanningen som till sist får fruktansvärda konsekvenser för kompisgänget som består av tre par, bara skenbart lyckligare och mer lyckade än många andra. Några “swingerpartyn” slår inte riktigt väl ut och när de tre paren åker på gemensam semester till den årliga Bergmanveckan på Fårö följt av ett besök på Stora Karlsö går flera av dem ett blodigt öde till mötes.
Vi får träffa våra vänner från tidigare böcker: kriminalkommissarie Anders Knutas, kriminalinspektör Karin Jacobsson och journalisten Johan Berg och hans fru Emma Winarwe, och skådeplatsen är Gotland. Kriminaltekniker Erik Sohlman, åklagare Birger Smittenberg men den populäre kommissarien Martin Kihlgård från Rikspolisen liksom kriminalinspektören Thomas Wittberg och presstalesmannen Lars Norrby.
Det blir ett bättre happy end för Karin Jacobsson som efter långt letande hittar sin bortadopterade dotter, ett resultat av en ridlärares övegrepp på henne då hon var tonåring. Hanna von Schwerin som har samma glugg mellan framtänderna. Man blir glad när man läser sådant. Dessutom blir hon uppvaktad med röda rosor av ung man, fotografen Janne Widén.
Läs Storyn på egen risk.
Wikipedia om Mari Jungstedt. Mari Jungstedts hemsida.

onsdag 18 juli 2012

Ingrid Hedströms senaste

Ingrid Hedströms senaste Rekviem i Villette som kom 2012, jag har läst hennes debutbok Lärarinnan i Villette tidigare.
Hon börjar påminna om en ny, nu kvinnlig, Håkan Nesser, särskilt hans senast böcker, som en lång startsträck med en stor mängd människor inblandade, ibland svåra att hålla reda på. Det är arbetssamt att nå fram till bokens sista tredjedel. Men då får man belöningen genom att allt mer spännande upplösning där alla bitarna faller på plats.
Hösten 1983 hittas en ung kvinna mördad i en sovkupé på nattåget mellan Milano och Bryssel. Bredvid henne ligger ett litet spädbarn – en pojke. Senare på hösten mördas flera unga mammor i Bryssel. Ett av mordoffren bor i ett studenthem. Ingen av de övriga som bor i huset verkar närmare känna den mördade kvinnan. Hennes barn tas om hand av myndigheterna och adopteras bort. I samma hus bor den unga juridikstuderande Martine Poirot. Hon intresserar sig för fallet och följer polisens arbete. Via sin bror kommer hon i kontakt med undersökningsdomaren som har hand om mordet, och vid en middag passar hon på att diskutera det med honom. När undersökningsdomaren omkommer i en olycka läggs fallet i princip ner.
Tolv år senare kommer en ung flicka till privatdetektiven Julia Wastia och vill att hon tar reda på vem hennes föräldrar är. Julia har tidigare varit notarie till undersökningsdomare Martine Poirot. Martine utreder ett fall där tre personer hittats döda i ett garage. Allt tyder på självmord men när Martine får ett brev som den döda kvinnan skrivit tar det hela en ny vändning. Martine och Julia arbetar med sina fall och det visar sig så småningom att spåren leder mot samma mål.
Ingrid Hedströms hemsida.
Det finns en personlista bifogad, tyvärr finns den längst bak och inte som i gamla klassiska deckare från 1940-60 talet, före texten, där där man behövde dem.
Ett försök att reda ut de många trådarna i Ingrid Hedströms senaste kriminalroman Rekviem i Vilette.
Här finns en samling nyare svenska deckare som jag läst eller håller på att läsa.
Recensioner:
Nisse Scherman i DAST: ” Men Ingrid Hedström befäster sin plats som en av de allra bästa deckarförfattarna i landet…en av de fem bästa utan tvekan.
Jan Arnald i DN: “Det går att göra riktigt lyckade pusseldeckare i dagar som dessa.

måndag 25 juni 2012

Anna Janssons debut: Stum sitter guden

Stum sitter guden” är en deckarroman från år 2000 av den svenska författarinnan Anna Jansson. Detta är den första boken om polisassistent Maria Wern.
I skogen utanför Kronviken hittas en man hängande med ett spjut genom magen. Runt honom hänger döda djur: hund, katt, kanin, tupp. Det liknar ett midvinterblot från asagudstiden.
Maria Wern och de andra jagar en galen mördare. Samtidigt har Maria problem hemma: Två små barn, en mer än lovligt bortskämd och strulig make och en besvärlig svärmor.
Boken är spännande, välskriven på god svenska, och en lagom blandning av spänningsmoment, familjelivet och asaläran, den nordiska originalreligionen, Niefelheim, Ragnarök, Asgård, Midgård. En utmärkt “bussbok”, lagom lång och pocketlätt.
Filmen med Eva Röse i huvudrollen som kriminalinspektör Maria Wern. De två första avsnitten i serien bygger på Anna Jansons bok Stum sitter guden. De två sista på boken Alla de stillsamma döda.
Anna Jansson, född 1958 i Visby, är en svensk författare och sjuksköterska sen 25 år tillbaka.
Jag är redan på gång med Anna Jansson nästa bok “Alla de stillsamma döda” från 2001.
Ett sorts kompendium. 
Anna Janssons hemsida.
Tidigare blogg om Anna Janssons kriminalromaner: Sommarens deckare, del ett.

fredag 22 juni 2012

Med Maria Wern på väg till Öresundshuset

Tog i förrgår en tidig promenad från Högalid till busstationen Övre i Trelleborg. Ångrade snart att jag inte tagit shorts på mig. Det skulle komma att bli en varm dag. Höll mig i skuggan. Jag var på väg till ett möte med Seniorrådets arbetsutskott i Malmö på moderaternas Skåne kansli på Öresundshuset.
Som vanligt njuter jag av bussturens 45 minuter genom att läsa en lämplig bok. Nu handlade det om Anna Janssons debutbok ”Stum sitter guden” från 2000, nu i bekvämt pocketboksformat.
Den är verkligen bra, handlar om mycket, riter från den gamla asaläran, kulturkrockar mellan unga kvinnliga polisassistenter, i detta falla Maria Wern, som snart skulle komma att bli en verklig medial kändis genom sina filmer där hon gestaltades av Eva Röse, å ena sidan och äldre snart pensionerade manliga kommissarier å den andra. Och om Marias make Krister, som tar livet alltför lätt, enligt Maria, deras två barn och om Marias svärmor, en verklig ragata.
Vi är fem i arbetsutskottet, förutom jag, Ulla Broberg, Käthe Berggren, Karl G. Högberg och Elsa Tibblin, från vänster till höger på bilden.
Innan jag tog bussen hem till Trelleborg, bjöd Elsa mig på lunch på Centralstationen, Caesar-sallad, så rikligt att Elsa utverkade doggybags till oss båda. Verkligen gott, rekommenderas hjärtligt.
Eva Röse blir Maria Wern. Anna Janssons hemsida. Moderata Skåneseniorers hemsida.

måndag 18 juni 2012

Se dig inte om!

Det var verkligen tur att jag fortsatte att läsa böcker av Karin Fossum för hennes andra bok ”Se dig inte om!” (1999), på norska ”Se deg ikke tillbake!” (1996). En verkligt spännande pusseldeckare med stor dramatik och en massa udda personligheter. Många tragiska händelser, flera mord och självmord.En bok man ogärna lägger i från sig. För denna bok fick hon den skandinaviska utmärkelsen Glasnyckeln.
Det är åter kommissarie Konrad Sejer som är i centrum. Men här träder inspektör Jacob Skarre tydligare fram, född och uppväxt i Sögne på det vänliga Sörlandet.
Det första man upptäcker är att hennes första bok ”Evas öga” slutade med en verklig ”Cliffhänger”.
Ett nytt fall: ”Sex år gammal flicka, Ragnhild Album” är försvunnen få väg hem från att ha sovit över hon en kompis i grannskapet. Hon drog en rosa dockvagn med en skrikdocka i. (Evas öga: 208-09). ”Se dig inte om” börjar med detta som visar sig ha en helt oskyldig och lycklig upplösning.
Finns andra antydningar ”metabudskap”, Sejer letar i frysen efter mat. Hittar ”ett litet paket märkt ”bacon’. Han ler ”lite eftersom det påminner honom något” dvs Eva Marie Magnus som gömde en stor summa pengar under falsk märkning i frysen.
Eskil Johnas var ett mycket besvärligt tvåårigt barn som bara den 14-åriga Annie Sofie Holland ville passa. Han kunde aldrig sitta stilla. Och som plötsligt dog, alldeles ensam fastspänd i en stol, utan att någon kunde hjälpa honom. Han kunde aldrig sitta still. Annie Sofie fick av en tillfällighet – hon hade mens och gick tidigare hem från skolan – se vad som hände i det Johnasska köket. Det förändrade henne helt.
”Någonting låg över Annie som ett lock”, säger hennes pojkvän Halvor Muntz som bor hemma hos sin farmor. Båda hans föräldrar är döda. Vad Annie bevittnat blev hennes öde. Och matthandlaren Henning fick sitt straff.
Ett sorts kompendium.
Blogg om Karin Fossums första bok: ”Evas öga”.
Recension av Helena Genberg i DAST och i Dantes bibliotek.
Fossums hemsida på förlaget Forum.
Tidigare blogg om Karin Fossum: Sommarens deckare, del två.

tisdag 12 juni 2012

Eva öga, Fossums debut bok

Biblioteket i Trelleborg ska renoveras och hålla stängt i flera månader. Jag passade på att bunkra upp några deckare av en populär kvinnlig deckarförfattare som hittills helt undgått mig att läsa. Den norska författaren Karin Fossum, som jag hittade i Magasinet på Trelleborgs bibliotek. Hennes första bok är ”Evas öga” (Evas øye, 1995) på svenska 1998.
Den handlar om konstnärinnan Eva Marie Magnus, ensamstående mor med usel ekonomi. Hon blir glatt överraskad när hon träffar sin barndomsvän Maja Durham efter 25 år. Maja är prostituerad och har gått om pengar och genom henne blir Eva Marie indragen i i händelser som får katastrofala följder både för henne själv och andra. Första delen av boken handlar om kommissarie Konrad Sejer. Han sörjer sin fru, tål inte salta jordnötter men tycker däremot om att hoppa fallskärm. Sejer har en hund som heter Kollberg – Kollberg är Karin Fossums högst medvetna reverens till teamet Sjöwall-Wahlöö (en av deras kommissarier hette så), vars böcker hon högaktar och även nyligen har läst om.
Man kan säga att boken består av tre delar. Den första är i ”nutid” och handlar mest om kommissarie Konrad Sejer, i den andra berättar Eva Marie Magnus om sitt liv och bakgrund för Sejer – och läsaren och i den tredje kommer upplösningen i ”nutid”. Inte det bästa sättet att skriva tycker jag men det är helt klart att Karin Fossum ska få en ny chans. Nu väntar hennes andra bok på läsning: ”Se deg ikke tillbake!” (1996), på svenska ”Se dig inte om!” (1999).
Karin Fossum är född 1954. ”Evas öga” är hennes kritikerrosade deckardebut. För sin andra bok, fick hon både det prestigefyllda deckarpriset Riverton och den skandinaviska utmärkelsen Glasnyckeln.
Ett sorts kompendium. 
Några recensioner: BoksidanBokmamma, Intervju med Karin Fossum 2008 i Dast.
Karin Fossum på Wikipedia.
Fossums hemsida på förlaget Forum.
Tidigare blogg om Karin Fossum: Sommarens deckare, del två.

onsdag 6 juni 2012

Mord i blått


Spionen är Jan Mårtensons 40:e bok om antikhandlare Johan Homan som han har skrivit sedan starten 1973 med ”Helgeandsmordet”. Minst sagt imponerande av denne vitale ”pensionär”.
Mord i blått, en gammal titel som påminner om liknande titlar hos 50-talets Folke Mellvig med kapten Hillman handlar om den internationella brottsligheten som har problem med att transportera de olagliga förädlade råvarorna till marknadera i andra länder och andra kontinenter. Vägen från Latinamerika till USA blir allt besvärligare. USAs gränser blir allt svårare att genomtränga och konkurrensen ligorna emellan är hänsynslös och blodig. Tankar finns om att i stället gå via Västafrika, t ex Marocko, och sedan via EU till Nordamerika. Även Stockholm kommer här med på ett hörn (och säkert i verkligheten också Malmö). Ett stort svenskt modeföretag i Stockholm får agera fond. Swede fashion ska fira sitt 50 års jubileum och Johan Kristian Homan och hans fästmö följer med på jubileumsresan som går till Marrakech. Men som vanligt när Homan är i närheten som går det inte riktigt enligt planerna. Företagets styrelseordförande hittas mördad under själva jubileumskvällen och nu nystas en historia fylld av intriger, korruption, knark och smuggling upp.

Johan Homan berättade, metodiskt och pedagogiskt för sin gode vän Carl Asplund, chef för riksmordskommissionen. Der började i Marrakech och mordet på Sture Nilsson. Gick in på förhållandena på SwedeFashion och motsättningen mellan ägarna liksom ryktena om en ”hostile takeover”. Jag tog upp mordet på Tony Larnell och vad Diana berättat, liksom vad jag fått höra från Alexander kvällen innan. Kokainet i tyg försändelsen på Arlanda tog jag med och även vad Jonas Berg berättat om en misstänkt terroristverksamhet i Sverige med förgreningar i Marocko.
Johan Homans älskade Francine Silferstierna träffar en gammal studiekamrat från Uppsala, Birgitta Gren. Hon är en av ägarna till ett stort modeföretag, SwedeFashion. Det ska fira sin 50-årsdag i Marrakesch i Marocko och Johan och Francine blir inbjudna. Där händer det sedan saker.

En verklig överraskning är Jonas Berg som vi inte sett till sedan de två första böcker 1971 och 1972. Han var med i Mårtenson: ”Telegrammet från San José”, Den boken skrevs 1971, två år innan Helgeandsmordet 1973, då Johan Christian Homan, som har en antikaffär introducerades. Ingen kunde väl ana att Jonas Berg och Homan var kusiner!
Intressant är också att Företaget SwedeFashion existerar ”IRL”.
”Vi specialiserar oss på tillverkning och import av tyg produkter från en fabrik belägen i Dhaka, Bangladesh. Vi garanterar det bästa priset till våra kunder pga den låga tillverkningskostnaden i Bangladesh samt den avgiftsfria importen inom Europa. Tygprodukter tillverkade i Bangladesh har alltid varit högt prioriterat för importörer i Europa. ”
Hemsida för SwedeFashion.  Finns på Facebook.
Hemsida för Mårtensons böcker om antikvitetshandlaren Johan Homan.
Mina senaste bloggar om Jan Mårtensons tidigare böcker:
Spionen, 12-05-25,  Dödligt svek, 12-04-01,  Safari med döden, Mårtensons bästa på länge, 11-07-27, Mord i Havanna, 10-07-02,Palatsmordet, 09-08-07, Dödssynden, 08-09-19
Allt om Jan Mårtensons böcker.

söndag 3 juni 2012

Sommarens deckare, del två



En annan populär kvinnlig deckarförfattare som hittills helt undgått mig att läsa är den norska författaren Karin Fossum. Jag hittade många av hennes tidigare böcker i Magasinet på Trelleborgs bibliotek. Nu ska detta bibliotek genomgå en renovering i sommar kommer därför att vara stängt mellan 12 juni och 16 september. Det gäller därför att bunkra upp inför sommaren.
10 av hennes kriminalromaner har översatts från norska till svenska. Den första kom 1998 och heter Evas öga. Den ser jag fram emot att börja läsa. Andra som jag lånat är När djävulen håller ljuset (2000), Älskade Poona (2002), Svarta sekunder (2002) med flera. Karin Fossum på Wikipedia.
Fossums hemsida på förlaget Forum.
En annan (svensk) kvinnlig deckarförfattare som jag inte gillade alls i början är Camilla Läckberg. Nu har jag bestämt mig för att ge henne en ny chans i pocketformat för sommarens bussresor. Tänker ju skaffa ”Skånekortet”, Jojo Sommar 2012. Men en bidragande orsak är att Fredrik Reinfeldt ifjol hade Läckberg som semesterlektyr. Jag har därför införskaffat hennes två första böcker, Isprinsessanoch Predikanten., som handlar om polisen Patrik Hedström och författaren Erica Falck.
Läckbergs hemsida. Camilla Läckberg på Bokförlaget Forum.
Och som grädden på moset har jag också i hyllan en pocketupplaga av Kristina Ohlssons andra bok Tusenskönor. Jag har läst hennes övriga tre som placerat henne som Sveriges idag förnämsta kriminalförfattare. Egna bloggar om Kristina Ohlsson: Storartade ÄnglavakterAskungar, en strålande debut och Paradisoffer.
Läs också min tidigare blogg: Sommarens deckare, del ett.

torsdag 24 maj 2012

Spionen

Jan Mårtenson är tillbaka med en ny bok om Johan Kristian Homan, antikhandlaren i Gamla stan. I Spionen dras Homan in i ett drama där han inte vet vem som är vän eller fiende.
Anders Molins familjeliv och lovande diplomatkarriär har gått i spillror. Nu anklagas han dessutom för att ha arbetat som spion för ryssarna och vänder sig desperat till Johan Kristian Homan för hjälp.
Men Homan har egna problem. Ett studentjubileum får ett katastrofalt slut när en klasskamrat mördas och Homan plötsligt utpekas som mordmisstänkt.
Spionen är Jan Mårtensons bok från 2007 och en av de sex jag hade kvar att läsa av de 39 han har skrivit sedan starten 1971 med ”Telegrammet från San José”.
Homan dras in i ett drama där det förflutna, vare sig det handlar om spioneri under kalla kriget eller om ett brutalt mord, måste hållas hemligt till varje pris. Och Anders Molin – är han verkligen så oskyldig som han hävdar?
Boken är verkligen inte någon höjdare. Lite väl mycket den här gången om gamla militära hemligheter från det kalla krigets tid. Rysk spionageverksamhet före och efter kalla kriget.
Som vanligt har Internet och Wikipedia varit en omfattande källa för Mårtenson. Ger långa texter och förbättrar inte innehållet.
Jan Mårtenson, född 1933 och bosatt i Stockholm, började sin långa framgångsrika karriär som diplomat 1960. Han har bland annat varit chef för kungens kansli, biträdande generalsekreterare i FN, chef för FN:s Europakontor i Genève och ambassadör i Schweiz.
Hemsida för Mårtensons böcker om antikvitetshandlaren Johan Homan. Mårtensons senaste bok – hans 40:e! – heter Mord i blått och kommer ut i april 2012.
Mina senaste bloggar om Jan Mårtensons tidigare böcker:
Dödligt svek, 12-04-01,  Safari med döden, Mårtensons bästa på länge, 11-07-27, Mord i Havanna, 10-07-02, Palatsmordet, 09-08-07,Dödssynden, 08-09-19
Allt om Jan Mårtensons böcker.

tisdag 22 maj 2012

Paradisoffer


Paradisoffer är Kristina Ohlssons fjärde och senaste roman. Den är lite annorlunda än de tre tidigare men minst lika bra. Alla måste älska Eden Lundell. Hoppas att hon återkommer även i nästa bok.
Paradisoffer handlar fortfarande om kriminalkommissarie Alex Recht och hans medarbetare Fredrika Bergman. Men här har vi fått en ny huvudperson, Eden Lundell, högsta chef SÄPOs kontraterrorismenhet, som tidigare arbetat för MI5 och verkar ha väldigt många hemligheter. och Alex son Erik Recht spelar också en avgörande roll. Boken utspelar sig nnder två intensiva dygn.
Platsen är ett Stockholm märkt av terror. Inte bara den verkliga självmordsbombaren på Drottninggatan, utan en rad bombhot runt om i staden, varav ett mot Rosenbad. Sverige har fått en ny justitieminister, Muhammed Haddad och han ska delta i en väldigt uppmärksammad debatt om invandring.
Varifrån kommer vreden ifrån som får unga människor att bli självmordsbombare? Ta till våld för att få andra människor att göra som de ville?
Hur kommer den utvisningshotade algeriern in i bilden? Och varför nämns just Tennyson Cottage, när det finns större och mer ökända fängelser?
En syster och en bror, en kvinna och hennes kärlek. Oupplösliga band och en desperat handling. På ett sätt så enkelt, på flera andra helt obegripligt.
Recension: Fru Es böcker.
Kulturbloggen: ”tar raka vägen till filmsuccé, men är inte den litterärt bästa i serien”. Piratförlaget.
Nu har jag läst tre av hennes fyra böcker. Tusenskönor från 2010 återstår. Den sparar jag till sommarens bussturer.

onsdag 16 maj 2012

Askungar, en strålande debut



Askungar är Kristina Ohlssons debutroman från 2009. Boken blev snabbt en framgång både i Sverige och utomlands. Efterföljaren Tusenskönorbelönades med Stabilopriset och blev nominerad till bästa svenska kriminalroman 2010. Redan boken Askungar är fantastiskt bra, välskriven och spännande och sedan blir hennes följande böcker ett strå vassare.
En liten flicka försvinner från ett x2000-tåg som just rullat in på Centralen i Stockholm. Flickans pappa blir snabbt misstänkt och alla resurser läggs på att lokalisera honom. I en annan del av Sverige lever en ung kvinna gömd, rädd för att en dag återfinnas av mannen som hon först trodde var den prins och befriare som hon sedan barnsben väntat på. Hon vet bättre än någon annan varför flickan är försvunnen, och än en gång förbereder hon sig för flykt. Polisutredningen leds av den legendariske kommissarien Alex Recht. Vid hans sida finns den ivrige kriminalinspektören Peder Rydh. Och inte minst den civilanställda utredaren Fredrika Bergman, hon som skulle bli violinist men istället hamnade inom polisen och som tvingas kämpa i motvind när hon vill leda bort utredningen från det spår man först slagit in på.
Kristina Ohlsson är född 1979 i Kristianstad. Hon bor numera i Wien där hon arbetar med terrorfrågor. Är utbildad statsvetare och har tidigare jobbat på både Försvarshögskolan och Rikspolisstyrelsen som analytiker.

Den första boken jag läste av henne var hennes tredje bok, Änglavakter från 2011.
Blogg: Storartade Änglavakter.
Ett något oordnat kompendium över boken Askungar finns här.

söndag 1 april 2012

Dödligt svek


Dödligt svek är Jan Mårtensons bok från 2004 och en av de sju jag hade kvar att läsa av de 39 han har skrivit sedan starten 1971 med “Telegrammet från San José”.
Vi får möta en krets människor som alla sysslar med köp och försäljning av antikviteter. Gamla allmogemöbler förs ut ur Sverige utan tillstånd av myndigheterna. Här finns många som inte har så rent mjöl i påsen, många som tjänar stora pengar på att skicka dyrbara allmogeföremål till utländska mottagare, rika nog att inte behöva fråga efter priset. Men lagligt är det inte och både polis och försäkringsbolag vill gärna få ett slut på karusellen.
Handlingen i Dödligt svek kretsar kring en historisk raritet, en stor ryttarkanna i silver, som Gustav II Adolf fick när han tågade in i Augsburg 1632. Den har funnits i samma familj i snart fyra hundra år, men nu har den stulits. Jonas Eriksson har mött en ung flicka på Centralen, hon har följt honom hem och nästa morgon är hon borta, och med henne silverpokalen.
Jonas är desperat, för silverkannan ska stå på altaret fylld av blommor vid ett släktbröllop i Skåne om en dryg vecka. Det är hans svärföräldrar som äger pokalen, och han står inte på bästa fot med dem. I sitt beråd söker Jonas hjälp hos Johan Kristian Homan, som han känner sedan glada studentår i Uppsala. Detta är vad han berättar för vår vän Johan Homan och får denne som alltid att ställa upp och dras in i en malström av dramatiska förvecklingar, där illegal export av svenska allmogemöbler, ekonomisk brottslighet, hat kärlek, passion och svartsjuka finns bland ingredienserna – liksom mord – ett flertal. Eller kanske är det i vissa fall självmord eller olyckshändelser.

Men en Homandeckare vore inte en Homandeckare om inte läsaren medan handlingen flyter fram fick sig till livs en god portion intressant kulturhistoria, roliga historiska utblickar och mycket värdefullt vetande om antikviteter och gamla ting. God mat och goda viner kryddar som vanligt anrättningen.
Mina senaste bloggar om Jan Mårtensons tidigare böcker:
Safari med döden, Mårtensons bästa på länge, 11-07-27, Mord i Havanna, 10-07-02, Palatsmordet, 09-08-07, Dödssynden, 08-09-19
Allt om Jan Mårtensons böcker.