Bra att sova på jobbet

Forskare vid Harvard och vid Läkarutbildningen i Aten fann att grekiska arbetare som tar regelbunden siesta har 37 % lägre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än andra. Dessa rön har uppmärksammats i Tyskland där flera stora företag erbjuder de anställda speciella vilrum. Företagsledningen uppger att produktiviteten ökar märkbart hos utvilade medarbetare. "En tupplur på eftermiddagen motverkar tröttheten vid middagstid och medföljande risker för misstag", menar professorn i biologi och psykologi, Jürgen Zulley. "En tupplur förbättrar reaktionsförmågan, gör oss alertare, skärper reaktionsförmågan och gör oss på bättre humör".
En amerikansk undersökning vid Berkeley förra året bekräftar de tyska rönen. Den visade att friska, unga vuxna har större inlärningskapacitet på kvällen om de har sovit en stund på eftermiddagen.

Läs artikeln i The Guardian "German unions call for healthy lunchtime siestas".

Släckning av vatten- och lästörst

När jag kom hem efter min inköpsrunda längs Hedvägen i Trelleborg låg tre nya tidskrifter på hallmattan. Inte bara Tempus, som alltid kommer på fredagar utan också Illustrerad Vetenskap och Contra.
Eftersom sommaren tycks ha tagit semester, åtminstone igår och idag, och då bilen är på verkstad med en sprucken kylare, fick jag ta cykeln mellan skurarna. Jag ville också ha med mig ett stort antal returflaskor och - burkar och anlände till Lidl sålunda fullastad. Nöjd packade jag upp men bara för att mötas av ett anslag att returmottagaren var trasig. Men skam den som ger sig. Några kilometrar till västerut och jag hamnade hos Netto. Där gick det både att panta och att handla bland annat tolv flaskor kolsyrat vatten som jag baxade hem på cykeln.
Tempus är alltid bra, sedan jag accepterat att den ömsat skinn efter flera decennier med samma layout. Illustrerad Vetenskap har blivit mycket bättre under senare år. Och detsamma gäller Contra där jag gillar allt jag läser frånsett de smygreligiösa inslagen.
I Tempus en artikel om att det i dag är 75 år sedan det spanska inbördeskriget startade 1936 och att det spanska folket ännu inte kommit över den fascistiska perioden under general Franco.
I Illustrerad Vetenskap - ditt fönster mot morgondagens värld - kan man läsa om problemet med att allt mer information blir digital. Det kräver enorm lagringskapacitet och lagringsformer som klarar att "läsas" efter många år. Vem kan läsa en vanlig diskett idag till exempel . En annan om vilka insekter som är godast och mest näringsrika i framtiden då människan måste ändra sin kost. Fjärilslarver är utmärkta!
I nr 3 av Contra, slutligen kan man bland annat läsa om den svenska terroristen Taimour Abdulwahhab som lät sig inspireras av nättidskriften Inspire och en presentation av "jämställdisten" Pär Ströms nya bok "Sex feministiska myter" eller på Pär Ströms blogg "Genusnytt".

Smal av tunn luft och kyla

Fett är inte bara fett. Det är det vita fettet som samlar på sig energi och gör oss feta, och det bruna fettet som i stället förbränner energi och därför gör oss smala. Länge har forskarna drömt om en metod, som kan förvandla vårt vita fett till brunt. Nu har de kanske hittat den.
Det vita fettet är reservenergi, som vi behövde en gång. Men inte idag. Det väntar på en signal att börja förbrännas men den kommer inte.
Kyla kan vara en sådan signal. Två timmar i ett rum med endast 16 grader var emellertid nog för att få fart på de bruna fettcellerna, även om tendensen var lite svagare hos de överviktiga.

Alldeles ny forskning har visat att låga temperaturer får nervceller att utsöndra ett särskilt signalämne, en beta-3-agonist. Den binder sig till receptorer på de vita fettcellerna, som därefter börjar producera vävnadshormonet prostaglandin. Det får dem att omvandlas till bruna fettceller, som i motsats till vita inte ansamlar fett utan tvärtom förbränner det.

En annan typ forskning har visat att vistelse på hög höjd kan minska vikten. "I den tunna luften är det mindre syre i blodet", förklarar ledaren för undersökningen, Florian Lippl, forskare vi universitetssjukhuset i München. Därför ökar pulsen, och man måste andas snabbare. Till detta kommer att kroppen avger mer leptin, ett hormon som dämpar hungern och aktiverar fettomsättningen.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 eller här "Smal av tunn luft och kyla".

D-vitaminets stora betydelse

Kanske dags att börja med solariumbesök igen under vinterhalvåret. Kanske är brist på D-vitamin större riskfaktor för att få cancer än strålningen från moderna solrör?
En rad upptäckter visar nu att D-vitamin är avgörande för hälsan. Cancer, diabetes, MS, depression och barnlöshet kan uppkomma som en följd av brist på D-vitamin. Nyligen har forskare upptäckt att ­immunförsvaret inte kan aktiveras utan D-vitamin. Därmed har vitaminet tre centrala funktioner: reglering av immunförsvaret, reglering av cellväxten och reglering av hormonbalanser.Hormonbalansen påverkar allt i kroppen och är beroende av D-vitamin. Kanske avgör vitaminet till och med om vi kan få barn.
Det är allmänt känt att D-vitamin är nödvändigt för upptaget av kalcium och därmed för att man inte skall drabbas av benskörhet eller engelska sjukan (rakit) med felaktig benutveckling som följd, men det har också visats att D-vitaminet inverkar på hjärnans funktioner. Vitaminet stimulerar växten av nervceller och bildningen av neurotransmittorer, vilket kan förklara sambandet mellan D-vitaminbrist och risken för utveckling av schizofreni. Vitaminet tros även ha en antidepressiv effekt genom att hämma inflammatoriska reaktioner och reglera kalciumbalansen i nervsystemet.
Nyligen visade två europeiska studier dessutom ett tydligt samband mellan D-vitaminbrist och försämrad inlärningsförmåga,
Solen kan skapa det, och fet fisk har det i sig, men vi får i oss alldeles, alldeles för lite. D-vitamin är en bristvara för de flesta människor på norra halvklotet. Över hälften av den brittiska och amerikanska befolkningen har för låga nivåer av D-vitamin, och mer än tio procent lider av uttalad D-vitaminbrist. I Sverige har en majoritet av befolkningen för låg nivå av D-vitamin, i varje fall under vinterhalvåret.
Läs mer i en artikel Illustrerad Vetenskap nr 14 2010.

Dina gener - och ditt beteende gör dig gammal

Varje enskild cell i människokroppen innehåller samma 46 kromosomer. En kromosom består av DNA.
Alla kromosomer i våra celler har en liten "hätta" i var ände, som skyddar dem mot nedbrytning - likt den plasthylsa som gör att änden på skosnören inte repas upp. Hättorna är de så kallade telomererna. Vid varje celldelning skadas telomererna en smula så att de blir kortare. Ju äldre vi blir ju kortare blir de och skyddas inte genmaterialet DNA längre. Instabilitet och skador blir följden vilket ger upphov till ålderssymptom som rynkor, håravfall och ledvärk.
Forskare vid King's College i London har funnit en gen som reglerar längden på telomererna. Det tycks som om halva mänskligheten har genen. Även tvillingar kan vara olika.
Men även beteendet påverkar åldrandet. Personer som är genetiskt disponerade för korta telomerer åldras ännu snabbare om de röker, äter fet mat, stressar eller undviker motion.
Läs mer här: Dina gener gör dig gammal. Eller läs artikeln här http://www.tomelius.se/Blogg/Telomerer.pdf.

Konstgjord arvsmassa styr cell

För tio år handlade det om att kartlägga människans hela arvsmassa. Nu har genetikern Craig Venters forskargrupp på konstgjord väg satt ihop en hel bakteriearvsmassa. Den fördes sedan in i en bakterie av annan art, som tömts på sitt DNA. Efter några delningar ser bakterierna ut precis som de som ursprungligen stod modell för arvsmassan. Med den nya tekniken kan vi designa mikroorganismer, som enligt Craig Venter kan lösa så gott som alla jordens nuvarande och framtida problem. I framtiden ska konstgjorda celler kunna göra läkemedel eller bryta ner föroreningar.Craig Venters uttalade mål är att skapa celler som är optimerade för att producera biobränsle från luftens koldioxid som ett sätt att lösa problemet med den globala uppvärmningen. Det banar väg för syntetiska livsformer, som kan skapa gröna bränslen och producera revolutionerande mediciner.
Efter en studie som nyligen publicerades i Science: Creation of a Bacterial Cell Controlled by a Chemically Synthesized Genome.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap IV nr. 8/2010 s. 40-43 eller här. Hela artikeln kan laddas ner här: "Nya livsformer ska rädda jorden".

Fetma på gott och ont

Det är aldrig bra att vara fet då det sliter på hjärta lungor och leder, men för de feta visar flera nya forskningsresultat på både goda och dåliga nyheter. Den dåliga är att det är väldigt svårt att gå ned i vikt och att det dessutom på längre sikt kan rubba kroppens balans och medföra hälsorisker.
Den goda är att vi har både nyttiga och skadliga fettceller i kroppen, och att det gäller att bevara det rätta förhållandet mellan dem. Medan det farliga fettet kan leda till såväl diabetes och hjärt-kärlsjukdomar som cancer, så finns det också fett som är viktigt för kroppens funktioner.
Fettets placering är väldigt viktig. Det ofarliga fettet är det "synliga" det som ligger runt magen och höfterna, det subkutana fettet. Det farliga är det som sitter runt de inre organen, bland annat levern.
Våra gener kan ha betydelse för om vi har lätt för att gå upp i vikt. Under 2009 visade två enorma genetiska studier av sammanlagt över 100 000 européer och amerikaner att den så kallade FTO-genen på kromosom 16 verkar spela en avgörande roll. Personer med en viss mutation i denna gen äter i genomsnitt 200 kalorier för mycket varje dag. De känner sig inte mätta i tid utan fortsätter att äta.
Läs mer här Fett vän eller fiende? i Illustrerad Vetenskap nr 2 2010 s. 56-61.

Registrerade användare kan fritt hämta artiklarna i arkivet, och det är gratis att registrera sig som användare på Illustrerad Vetenskap. Om du sedan är inloggad kan du läsa hela artikeln i pdf-format här.