Världens längsta elkabel under Atlanten

En 1500 km lång elkabel skall läggas ned på havsbottnen mellan Island och Storbritannien. Den skall förse energihungrande britter med energi från Islands vulkaner och kraftverk. Eftersom islänningarna i det närmaste drunknar i energi, drömmer de om liknande kablar i framtiden, om kan garantera landet en ny, energirik exportvara. Kabeln förväntas vara färdig 2020 och bli den längsta undervattenskabel i världen – 1500 m lång. Den ska ligga på 500 meters djup och skyddas av flera lager isolering och armering. dess livstid är mer än 40 år.
Norge och Holland är redan förbundna med elkabel liksom Storbritannien och Irland. Sverige har likströmskablar till Tyskland och Polen och sna snart bygga en till Litauen. Strömmen går i en riktning vilket minskar förlusterna (jämfört med växelström).

Läs mer i tidskriften Illustrerad Vetenskap nr 18 2012.

Tidigare artikel om Island: Island är fredligast i världen.

Socker - det vita giftet

Sockerförbrukningen har exploderat i hela världen. Nu håller forskarna på att ta reda på varför. Mycket tyder nämligen på att vår kropp blir som besatt av sockret så att vi blir beroende. Socker är inget naturligt livsmedel för människan. Tills för ett par tusen år sedan fanns det inte på menyn.
Det vanliga sockret vi äter – sackaros – från betor eller sockerrör består av två molekyler. En är glukos – druvsocker – och den är normal i vår kropp. Den får vi genom potatis, bröd, pasta och ris. Men den andra beståndsdelen fruktos, bär sig helt annorlunda ut. Den ingår inte i kroppens metabolism utan omvandlas till fett i levern. Man får fettlever precis som alkoholisterna med kolesterol och hjärtproblem.
Läs Sara Ehdins blogg om “Den nya sockerdöden” om fruktosens skadlighet.
N-gruppen: Fruktos – Ett socker som beter sig som fett.

Men sackarosen ger inte bara fetma utan den ökar också aptiten och råttförsök har visat att djuren blir beroende av socker och får abstinenssymptom. Andra försök visar att sockersug kan vara starkare än kokainbehov och att socker ger hunger också på annan mat än socker.

I USA finns en grupp läkare som jämställer socker med alkohol och tobak och som menar att läsk eller godis bara ska få säljas till personer över 18 år.

Artikeln som verkligen fick mig att tänka om läste jag i Illustrerad Vetenskap nr 11 2012. Det är en sorts skräckpropganda som är så bra. Liknande rapporter fick mig att sluta röka för tjugo år. Det har jag aldrig ångrat och abstinensbesvären försvann efter en kort tid och ersattes av glädjen över att slippa den äckliga tobaken.

Rött kött förkortar livet

En extra bit rött kött stor som en kortlek per dag ökar risken att dö i förtid med 13 procent enligt en stor studie.
Forskare vid Harvard University i USA har kartlagt dödsfall bland över 120 000 personer som regelbundet redovisat sina matvanor under flera decennier.
Resultaten visar att hos dem som äter mycket rött kött (nöt, fläsk och lamm) ökar risken att dö i förtid av cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Och när det gäller bearbetat kött, som korv och bacon, är risken ännu högre.
Betydligt nyttigare alternativ är enligt studien proteinkällor som fisk, kyckling, nötter, baljväxter och mejeriprodukter med låg fetthalt.

Det här bekräftar att det vore bättre om vi åt mindre rött kött, vilket även skulle gynna miljön, säger Alicja Wolk, professor i nutrionsepidemiologi vid Karolinska institutet. En svensk äter cirka 65 kilo rött kött per år i genomsnitt. För mycket kött bakom många fall av cancer.

Två artiklar om detta:
Harvard School of Public Health: “Red Meat Consumption Linked to Increased Risk of Total, Cardiovascular, and Cancer Mortality“.
Archives of Internal Medicine: Red Meat Consumption and Mortality,

Låg solaktiviteten jordens ökar genomsnittstemperatur

Forskarna har länge vetat att jordens genomsnittstemperatur varierar i takt med den kosmiska strålningen från solen, och att detta troligen beror på att solaktiviteten påverkar uppkomsten av moln i atmosfären.
Nu får teorin stöd av ett experiment som har utförts vid det europeiska centret för forskning i partikelfysik; CERN, i Schweiz.
Moln uppstår i atmosfären bland annat när svavelsyremolekyler samlas till mikroskopiska partiklar som vattenånga kan kondensera på och bilda de små vattendroppar eller iskristaller som moln består av. För att testa solens inverkan på denna process lät forskarna centrets partikelaccelerator simulera den kosmiska strålningen från en aktiv sol och riktade strålarna mot en kammare med en konstgjord atmosfär.
Försöken visade att solens kosmiska strålning tiofaldigade sannolikheten för att svavelsyramolekylerna skulle klumpa ihop sig och lägga grunden för uppkomsten av moln. Ammoniak bidrog också till att öka chansen för molnbildning under försöket, och forskarna tror att det i atmosfären även finns organiska ämnen som bidrar till processen.
Enligt en klimatteori gynnar kosmisk strålning från hög solaktivitet uppkomsten av låga moln, som kyler jorden. De senaste åren har solaktiviteten varit låg, och det ger färre moln och därmed högre globala temperaturer. Solaktiviteten tros snart stiga, och det kan isolerat sett leda till en temperatursänkning, som åtminstone delvis kan motverka den människoskapade växthuseffekten.
Läs också bloggen ”Moderna myter”.

Tidigare bloggar om Jordens temperatur och växthuseffekten:
Smältande isberg lindrar växthuseffekten
Hur stoppa jordklotets uppvärmning?
Solaktivitet bakom den ökade värmen

Bevis för månlandningen hindras

Har Apolloprogrammet och månlandningarna på 1960-talet verkligen ägt rum?
Det finns ju ett antal konspirationsteorier vars budskap är att Apolloprogrammet aldrig ledde till några månlandningar, och att filmerna och stillbilderna från samtliga Apollofärder är tagna på jorden.
Nu finns det ett utomordentligt tillfälle att en gång för alla ta död på alla spekulationer och konspirationsteorier om att USA skapat en stor bluff om en bemannad månfärd för att inte ligga i underläge mot Sovjetunionen som dittills legat före i kampen om rymden.
Nu anser man på Internetföretaget Google att tiden är mogen att låta privata aktörer träda in. Google har instiftat ett pris med en tydligt definierad uppgift: Skicka en robot till månen, kör 500 meter och skicka tillbaka data till jorden. För denna bedrift väntar en kontant belöning på 20 miljoner dollar.
Om det lyckas, kommer lämningarna från NASA:s expeditioner för 40 år sedan att få sällskap. Det ska bli intressant att få se bilder från de tidigare månbesöken.
Denna möjlighet tycks emellertid ha skapat bekymmer hos den amerikanska rymdfartsorganisationen. NASA:s chef Robert Kelso vill freda upp till 36 definierade områden på månen. Robotarna ska alltså inte få komma nära de områden där det ska finnas bevis för att tidigare månladdningar verkligen ägt rum.
Kelsos argument är att det finns risk för att utrustningen och de historiska fotspåren skall förstöras av utsläpp eller uppvirvlande stoft.
Tidigare bloggar om Apolloprogrammet:

080819 Upplevelsen av rymdfärder 2.0 är billigare med Google.
060819 ”Skickligt Hollywood i det kalla krigets tjänst”.

Läs mer i Illustrerad Vetenskap nr 3 2012 s 38-39 “26 lag slåss om att nå månen“

Bäst med matematikläraren i katedern!

Åse Hansson har nyligen publicerat en avhandling vid Göteborgs universitet som heter "Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet". Det låter som ett mycket relevant forskningsområde. Ty vad är det vi behöver i skolorna idag? Jo, bättre matematikkunskaper och mycket gärna i klasser med elever med olika modersmål.
Hon har funnit att eleverna blir sämre i matematik när eleverna ges ansvaret för sin egen undervisning. Så har det varit i flera decennier och de elever som har klarat detta sämst är elever med annat modersmål än svenska och elever med föräldrar som har låg utbildning.
Åse Hansson har studerat matematikundervisningen i årskurs åtta och visar i sin avhandling att det krävs aktiva lärare för att uppnå goda elevresultat. Lärare som förklarar, som pratar med eleverna och lyssnar på deras frågor.
"Det handlar faktiskt lite om att gå tillbaka till katedern, men detta ord är ju så känsligt i lärarkretsar".
Intervju med Åse Hansson i Skolporten, Pressmeddelande från Göteborgs universitet, Lärarnas Nyheter.

Kasta inte maten!

Det är matbrist påstår många. Men i jordbruken finns det snarare ett överskott. När fyrtiotalisterna var små fick vi lära oss att ”kasta inte maten”, en regel som det kan vara dags att lära också de nya generationerna.
Ungefär 1,3 miljarder ton mat per år når aldrig fram till konsumenten. Och sedan kastar en genomsnittlig konsument i Europa och USA cirka 100 kilo mat per år.
På uppdrag av FN:s fackorgan för mat och jordbruk, FAO, har forskare i Göteborg gjort den hittills största granskningen av världens slöseri med livsmedel. Ungefär en tredjedel av all mat når aldrig fram till tallriken. Men orsakerna till svinnet varierar – och beror på befolkningens levnadsstandard.
När det gäller den mat som klarar kraven och transporteras vidare mot tallrikarna i den rika världen sker det stora svinnet sedan sent i kedjan – hos konsumenter, restauranger och butiker som slänger en stor del av matvarorna. I fattigare länder försvinner maten tidigare i produktionskedjan. Brist på effektiva transporter och annan infrastruktur gör att maten ruttnar, och urbaniseringen leder till att ännu mer mat förstörs
Det är beklämmande. Vi borde ta fasta på att maten ska vara säker och hälsosam, och släppa fokus på att den ska vara fläckfri och ha rätt form, säger Jenny Gustavsson, miljökonsult på livsmedelsforskningsinstitutet SIK i Göteborg och medförfattare till den nya rapporten.
- En viktig del av lösningen för vår del är att uppfostra våra barn att inte slänga mat, säger Jenny Gustavsson.
Pressmeddelande från FN:s fackorgan för mat och jordbruk, FAO:.
Hela rapporten, ” Global food losses and food waste”, finns att ladda ner här.
Läs också i tidskriften Forskning & Framsteg, nr 6, 2011 ”Svensk granskning av världens matsopor”.

Det roliga tragglandet

Att lära något om och om igen, att repetera något man redan lärt sig tills det sitter perfekt är en ren njutning. Att ”traggla” är roligt. Liksom att känna att man behärska något perfekt. Att lära någonting utantill så att jag kan repetera det för mig själv när som helst jag vill är en njutning och gör livet gladare. Det ger mening i livet. Att ställas inför utmaningar som upplevs som alltför svåra ger däremot ingen glädje utan ångest. Det senare tror jag tyvärr att många elever upplever i skolan idag.
Därför är det verkligen roligt att läsa om läsforskaren Ulrika Wolff och hennes undersökningar. Ulrika Wolff testade en metod att strukturerat och intensivt plugga ljud och bokstäver med 9-åringar som hade lässvårigheter.
Den tolv veckor långa nya undervisningen förbättrade märkbart elevernas resultat i jämförelse med en kontrollgrupp.Hon använde en mycket strukturerad och grundläggande pedagogik. Allt i syfte att automatisera läsningen hos eleverna. Varje dag upprepade man samma eller liknande övningar. Ändå upplevde både elever och lärare att undervisningen var rolig.Det man gjorde var att i 45 minuter varje dag i tolv veckor träna det som kallas fonem-grafem-kopplingen (det vill säga sambandet mellan ljud och bokstav), läsförståelse, ordavkodning och läshastighet.

Läs hela artikeln här.
Läs mer om Ulrika Wolffs studie i hennes slutredovisning:
Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn med läs- och skrivsvårigheter. (pdf-fil)

Nytt ämne kan avslöja alzheimer

Alzheimer är en invalidiserande sjukdom, som gör att hjärncellerna fortlöpande bryts ned. Drabbar många äldre och är en hemsk sjukdom.
Läkarna har stora problem bara med att ställa en säker diagnos. Omkring 20 procent av alla patienter som söker läkare med symptom på demens frias från att lida av alzheimer, även om sjukdomen i själva verket redan är i full gång med att bryta ned deras hjärnor.
Orsaken är att skadorna sitter djupt inne i hjärnan. Därför kan läkarma inte bara ta ett prov av hjärnvävnaden och analysera det i laboratoriet. I stället är de hänvisade till att använda skannrar, som kan titta in i kraniet. Sjukdomen måste dock vara mycket långt framskriden, innan hjärnan har krympt så mycket och fyllts med så stora, tomma hålrum att det direkt syns på skanningbilderna.
Nu har dock en grupp amerikanska forskare lyckats utveckla ett radioaktivt märkt ämne, florbetapir F 18, som binder sig till hjärnans skadade nervceller och får dem att lysa upp tydligt på skanningbilderna från en vanlig PET-skanner.
Kan behandlingen påbörjas tidigare kan patienter med alzheimer kanske får glädje av de redan nu existerande behandlingsmetoderna.

Detta enligt ny forskning som man kan läs mer om i Illustrerad Vetenskap nr 5-2011 eller här "Nytt ämne kan avslöja alzheimer".

D-vitaminets stora betydelse

Kanske dags att börja med solariumbesök igen under vinterhalvåret. Kanske är brist på D-vitamin större riskfaktor för att få cancer än strålningen från moderna solrör?
En rad upptäckter visar nu att D-vitamin är avgörande för hälsan. Cancer, diabetes, MS, depression och barnlöshet kan uppkomma som en följd av brist på D-vitamin. Nyligen har forskare upptäckt att ­immunförsvaret inte kan aktiveras utan D-vitamin. Därmed har vitaminet tre centrala funktioner: reglering av immunförsvaret, reglering av cellväxten och reglering av hormonbalanser.Hormonbalansen påverkar allt i kroppen och är beroende av D-vitamin. Kanske avgör vitaminet till och med om vi kan få barn.
Det är allmänt känt att D-vitamin är nödvändigt för upptaget av kalcium och därmed för att man inte skall drabbas av benskörhet eller engelska sjukan (rakit) med felaktig benutveckling som följd, men det har också visats att D-vitaminet inverkar på hjärnans funktioner. Vitaminet stimulerar växten av nervceller och bildningen av neurotransmittorer, vilket kan förklara sambandet mellan D-vitaminbrist och risken för utveckling av schizofreni. Vitaminet tros även ha en antidepressiv effekt genom att hämma inflammatoriska reaktioner och reglera kalciumbalansen i nervsystemet.
Nyligen visade två europeiska studier dessutom ett tydligt samband mellan D-vitaminbrist och försämrad inlärningsförmåga,
Solen kan skapa det, och fet fisk har det i sig, men vi får i oss alldeles, alldeles för lite. D-vitamin är en bristvara för de flesta människor på norra halvklotet. Över hälften av den brittiska och amerikanska befolkningen har för låga nivåer av D-vitamin, och mer än tio procent lider av uttalad D-vitaminbrist. I Sverige har en majoritet av befolkningen för låg nivå av D-vitamin, i varje fall under vinterhalvåret.
Läs mer i en artikel Illustrerad Vetenskap nr 14 2010.

Bröstcancer är ofta självförvållat i Europa

Enligt den senaste cancerstatistiken diagnosticerades 87,9 av 100 000 kvinnor i Storbritannien med bröstcancer 2008 jämfört med 19,3 i Östafrika, inklusive Kenya och Tanzania.
Världscancerfonden pekar på livsstilsfaktorernas betydelse i en ny undersökning. En del av skillnaden kan bero på att man i Storbritannien är bättre på att hitta och registrera patienter med bröstcancer. Men Världscancerfonden menar att olika livsstilar är den viktigaste faktorn. Forskarna menar att runt 4 av 10 bröstcancerfall i Storbritannien skulle kunna förhindras genom viktminskning, lägre alkoholkonsumtion och mer motion. Även amning tycks minska risken för bröstcancer. Kvinnorna i Östafrika drick mindre alkohol, är inte lika feta och betydligt fler ammar sina barn. Världscancerfondens vice forskningschef Rachel Thompson menar att nästan hälften av alla bröstcancerfall kan undvikas genom att låta bli alkohol och hålla vikten genom mer motion och rätt diet.
Högst i Europa ligger Belgien med 109,4 fall per 100 000 kvinnor. Sverige ligger också högt med ca 85 av 100 000. Att Zimbabwe ligger lägst med cirka 10 fall av alla studerade länder bevisar att bröstcancer hos kvinnor till större delen är en så kallad "vällevnadssjukdom", dvs där man har pengar till att köpa alkohol och ha bil och köpa fet och sockerrik mat.
Läs artikeln i The Guardian, "British breast cancer rates 'four times higher than eastern Africa', says report", eller läs den här, översatt i Tempus nr 32 2010.

Konstgjord arvsmassa styr cell

För tio år handlade det om att kartlägga människans hela arvsmassa. Nu har genetikern Craig Venters forskargrupp på konstgjord väg satt ihop en hel bakteriearvsmassa. Den fördes sedan in i en bakterie av annan art, som tömts på sitt DNA. Efter några delningar ser bakterierna ut precis som de som ursprungligen stod modell för arvsmassan. Med den nya tekniken kan vi designa mikroorganismer, som enligt Craig Venter kan lösa så gott som alla jordens nuvarande och framtida problem. I framtiden ska konstgjorda celler kunna göra läkemedel eller bryta ner föroreningar.Craig Venters uttalade mål är att skapa celler som är optimerade för att producera biobränsle från luftens koldioxid som ett sätt att lösa problemet med den globala uppvärmningen. Det banar väg för syntetiska livsformer, som kan skapa gröna bränslen och producera revolutionerande mediciner.
Efter en studie som nyligen publicerades i Science: Creation of a Bacterial Cell Controlled by a Chemically Synthesized Genome.
Läs mer i Illustrerad Vetenskap IV nr. 8/2010 s. 40-43 eller här. Hela artikeln kan laddas ner här: "Nya livsformer ska rädda jorden".

Vi sover för lite!

Vi måste börja inse hur viktig sömnen är och att prioritera den. Sömnbrist påverkar hjärnan, hormonbalansen och hjärtat. Nya forskarrön ger överraskande svar på frågan om vårt behov av sömn. Vuxna behöver i allmänhet mellan sju och nio timmars sömn varje natt! Vi sover idag två timmar mindre än på 1800-talet och nästan en halvtimme mindre sedan 2001!
Forskare i Chicago har visat att för lite sömn ändrar kroppens hormonbalans. Förändringarna ökar aptiten, försvagar mättnadskänslan efter en hel måltid och ändrar på kroppens reaktion på sockerintag - allt kan orsaka viktökning och utveckling av diabetes.
Forskare vid Case Western Reserve University har funnit att sömnbrist kan kopplas till framtida viktökning men också ökad risk för högt blodtryck och hjärtsjukdomar.
Den goda nyheten är att de oönskade effekterna kan avvärjas med tillräckligt med sömn. Efter två nätters sömn i tio timmar blev hormonbalansen normal igen.

Läs artikeln i Newsweek, "The Surprising Toll of Sleep Deprivation", eller läs den här, översatt i Tempus nr 26 2010.

Vi är inte så ensamma som vi tror

"Nordbor är mindre ensamma än sydeuropéer" kan man läs i en rubrik i senaste numret av Forskning & Framsteg.
Vidare att " Svenskar är inte lika ensamma i dag som för 25 år sedan, och äldre svenskar är bland de minst ensamma i Europa." Pensionärerna i Danmark och Sverige är de minst ensamma, och de i Grekland de mest ensamma.
Man kan fråga sig vad man menar med "ensamma".
På tyska finns det två ord som på svenska har blivit ett ord med två betydelse.
På tyska säger man "ich bin allein" för att tala om att det inte finns någon annan människa i närheten. Man kan förstärka det med "ich bin ganz allein". Detta kan också betyda ungefär, "jag är den ende", jag är unik.
Om jag säger att "ich bin einsam" betyder detta snarare att jag saknar andra människor.
På svenska finns bara ordet "ensam" som har ovanstående två betydelser. Därför vet man inte vilken i betydelserna någon svarar på frågan "Är du ensam?".
På svenska använde vi tidigare uttrycket "allena", kans mest i betydelsen "mol allena" som svarar mot tyskans "ganz allein".
Att ha många människor omkring sig är ingen garant för att inte känna sig ensam och orolig. På samma sätt kan man vara för sig själv och trivas med det utan att känna sig ensam.
Ett stort socialt umgänge hjälper inte alltid mot känslan av ensamhet. Det gäller främst unga människor som ofta upplever sig ensammare än äldre människor som har färre vänner.
Idag börjar man tala om behovet av "egentid" hos de som lider av brist på "ensamhet".

Fetma på gott och ont

Det är aldrig bra att vara fet då det sliter på hjärta lungor och leder, men för de feta visar flera nya forskningsresultat på både goda och dåliga nyheter. Den dåliga är att det är väldigt svårt att gå ned i vikt och att det dessutom på längre sikt kan rubba kroppens balans och medföra hälsorisker.
Den goda är att vi har både nyttiga och skadliga fettceller i kroppen, och att det gäller att bevara det rätta förhållandet mellan dem. Medan det farliga fettet kan leda till såväl diabetes och hjärt-kärlsjukdomar som cancer, så finns det också fett som är viktigt för kroppens funktioner.
Fettets placering är väldigt viktig. Det ofarliga fettet är det "synliga" det som ligger runt magen och höfterna, det subkutana fettet. Det farliga är det som sitter runt de inre organen, bland annat levern.
Våra gener kan ha betydelse för om vi har lätt för att gå upp i vikt. Under 2009 visade två enorma genetiska studier av sammanlagt över 100 000 européer och amerikaner att den så kallade FTO-genen på kromosom 16 verkar spela en avgörande roll. Personer med en viss mutation i denna gen äter i genomsnitt 200 kalorier för mycket varje dag. De känner sig inte mätta i tid utan fortsätter att äta.
Läs mer här Fett vän eller fiende? i Illustrerad Vetenskap nr 2 2010 s. 56-61.

Registrerade användare kan fritt hämta artiklarna i arkivet, och det är gratis att registrera sig som användare på Illustrerad Vetenskap. Om du sedan är inloggad kan du läsa hela artikeln i pdf-format här.

Kallt plasma får sår att läka

Från fysikens värld finner kallt plasma nu vägen till sjukhusen med en helt ny, billig och smärtfri behandling. Plasmat kan på några sekunder döda farliga bakterier och virus och få blod att koagulera - utan att göra minsta skada på omkringliggande vävnader. Det är helt fantastisk vilka framsteg som både svenska och internationella forskare gör på många för många människor mycket viktiga områden.
Fysikerna har lyckats tämja det vanligtvis extremt varma plasmat till en kall version, som bokstavligt talat kan hållas i handen. En av de ledande plasmaforskarna är doktor Mounir Laroussi vid Old Dominion University i Virginia i USA. Han har uppfunnit en liten "blyertspenna" (bild), som med hjälp av ett tunt blått moln av laddade gaspartiklar kan döda farliga bakterier, virus och mikroorganismer utan att göra skada på människan.
Laroussis metod erbjuder för första gången ett plasma så hanterbart och billigt att framställa att en mängd medicinska möjligheter uppenbarar sig. Dessutom - och inte alls oväsentligt - har apparaterna blivit så små att de kan hållas i handen och är lika billiga som en vanlig dator. Laroussi och andra forskare har visat att plasmat kan döda bakterier på 10-15 sekunder. Den antibakteriella effekten beror på att plasmat är fullt av ytterst reaktiva molekyler och atomer. Man kan säga att bakterierna bombarderas av elektriska laddningar som förstör deras starka väggar. Plasmat skapar också en sur miljö, salpetersyra, som väldigt få bakterier tål och dessutom UV-strålning som effektivt förstör bakteriernas arvsmassa (DNA).

Läs resten av artikeln här: Kallt plasma får sår att läka eller i Illustrerad Vetenskap nr 1 2010.
Läs originalartikeln här: Plasma pencil sharpens up.

Mounir Laroussi demonstrates his "plasma pencil" at Old Dominion University recently. The tool emits a "plume" of plasma that can be used to kill bacteria on skin.

Friskare och längre liv med mindre mat

Visst är det märkvärdigt. Alla är vi väl övertygade om att en självklar välfärdsingrediens är att det alltid finns tillgång på mat och att ingen ska behöva gå och lägga sig hungrig. Och så visar forskningen att det är tvärtom. Djur som står på kalorifattig kost är friskare och lever längre.
Försök visar att apor som äter få kalorier blir mindre sjuka i cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, och så lever de längre. De blir också klipskare. En kalorifattig diet bevarade mer hjärnmassa i de delar av hjärnan som har med motorik, problemlösning och så kallat arbetsminne att göra.
Artikel i Illustrerad Vetenskap, eller läs artikeln här: Fettfattig kost.

Evolutionen styr känslor och beteende

Jag är mycket intresserad av evolutionens teorier och imponerad av forskarnas förmåga att formulera hypoteset om orsaker till mänsligt beteende. Man menar att orsaken till att kvinnor fortsätter att leva efter de fruktsamma åren är att de kan hjälpa till att vårda sina barns barn vilket förbättrar barnens chanser att nå vuxen ålder. Det är således en anpassning till evolutionen. Fler barbarn når vuxen ålder och kan sprida sina gener vidare.
Vilken farmor eller mormor som helst skulle nog värja mot påståendet att hon behandlar sina barnbarn olika. Men om hon gör det beror det kanske på generna?
Det är ju ett genetiskt faktum att far- och mormödrar står närmare vissa barnbarn än andra beroende på hur X-kromosomen överförs från förälder till barn.
En farmors ena X-kromosom finns alltid hos sondottern men aldrig hos sonsonen.
En mormors ena X-kromosom överförs i hälften av fallen till ett av barnbarnen oberoende av kön.
Vi favoritiserar de barn och barnbarn som vi delar mest gener med. Detta är en hypotes som testades i en undersökning som omfattade befintliga data om 43 000 barns överlevnad i sju traditionella samhällen - från byar på japanska landsbygden och byar i Malawi till städer i Tyskland och Kanada - från 1600-talet fram till vår tid. Och hypotesen stämde väl in på resultaten. Far- och mormödrars effekt stämde perfekt överens med DNA. "Ju högre X-relation desto gynnsammare effekt har far - eller mormodern på barnbarnets överlevnad". Skrev forskarna i sin rapport.
Hur går detta till? Bästa gissningen menar forskarna är att barnbarn överför en signal om genetisk relation i form av likhet eller doft, som farmor eller mormor omedvetet använder för att fördela tid och intresse till olika barnbarn. Otroligt? Och vi vill så gärna tro att det är medvetna val vi gör, när vi bara reagerar på kemikalier eller synintryck. Ovh förresten, medvetandet finns det?
Läs mer i en artikeln på Newsweek,"An Evolutionary Edge: How grandmas may play favorites".

En folkspillra dör ut

Akuntsustammen i Brasilien har nu krympt till bara fem medlemmar sedan gruppen äldsta medlem, kvinnan Ururu (bild), nyligen avled, meddelar organisationen Survival International, som värnar om ursprungsfolkens rättigheter. Om några decennier kan Akuntsustammen vara helt utrotad och vår planet har gått miste om ett unikt folkslag, språk och kultur. Denna folkstam i djupaste Amazonas hade sju medlemmar när den först upptäcktes av de brasilianska myndigheterna 1995. Survival International säger att stammen har fallit offer för skogsröjare och gangstrar som utrotade nästan hela stammen när de lade beslag på dess land under 1960- och 1970-talen.
De är duktiga jägare, jagar vildsvin, agutier - ett slags marsvinsartade gnagare och tapirer och odlar små trädgårdar med maniok - en buske rik på stärkelse - och majs. Sista bilden på Ururu Akuntsu och på de överlevande.
Läs mer här: http://www.survivalinternational.org/news/4977
Mer om akuntsustammen: http://www.survivalinternational.org/tribes/akuntsu

Kan människans ångest minskas

Har evolutionen resulterat
i en människa med ångest inför de enorma möjligheter som finns. Eller kan biologin förändras. Det hoppas i varje fall forskarna efter att ha genomfört hoppfulla djurförsök. Tidigare forskning visar att när människor upplever stark rädsla, råder stor aktivitet i amygdala, en mandelformad struktur som sitter bakom tinningloberna. Detta ångestcentrum hålls dock i strama tyglar av >hippocampus och pannloberna så att rädslan inte tar över och orsakar ett trauma eller invalidiserar oss med panikångest. En särskild typ av nervceller som kallas ITC har i ny forskning visat sig spela en central roll i detta kontrollsystem. Krigsveteraner och andra som utsatts för särskilt ångestframkallande händelser drabbas ofta av vad man kallar för PTSD - posttraumatisk stressreaktion, med hjärtklappning, andnöd och extrem ångest som följd.
Forskarna hoppas att deras nya kunskap kommer att bana väg för nya läkemedel som kan förstärka ITC-cellernas förmågan att försvaga både förekomsten av och styrkan i PTSD- patienternas ångestanfall och därmed göra att dessa personer kan leva ett helt normalt liv, trots att deras våldsamma och obehagliga upplevelser fortfarande ligger lagrade i minnet.

Genom att stimulera dessa celler hoppas forskarna därför kunna hjälpa patienter, vars rädsla har blivit dem övermäktig.
Artikeln finns i Illustrerad Vetenskap, eller läs den här.