Låg solaktiviteten jordens ökar genomsnittstemperatur

Forskarna har länge vetat att jordens genomsnittstemperatur varierar i takt med den kosmiska strålningen från solen, och att detta troligen beror på att solaktiviteten påverkar uppkomsten av moln i atmosfären.
Nu får teorin stöd av ett experiment som har utförts vid det europeiska centret för forskning i partikelfysik; CERN, i Schweiz.
Moln uppstår i atmosfären bland annat när svavelsyremolekyler samlas till mikroskopiska partiklar som vattenånga kan kondensera på och bilda de små vattendroppar eller iskristaller som moln består av. För att testa solens inverkan på denna process lät forskarna centrets partikelaccelerator simulera den kosmiska strålningen från en aktiv sol och riktade strålarna mot en kammare med en konstgjord atmosfär.
Försöken visade att solens kosmiska strålning tiofaldigade sannolikheten för att svavelsyramolekylerna skulle klumpa ihop sig och lägga grunden för uppkomsten av moln. Ammoniak bidrog också till att öka chansen för molnbildning under försöket, och forskarna tror att det i atmosfären även finns organiska ämnen som bidrar till processen.
Enligt en klimatteori gynnar kosmisk strålning från hög solaktivitet uppkomsten av låga moln, som kyler jorden. De senaste åren har solaktiviteten varit låg, och det ger färre moln och därmed högre globala temperaturer. Solaktiviteten tros snart stiga, och det kan isolerat sett leda till en temperatursänkning, som åtminstone delvis kan motverka den människoskapade växthuseffekten.
Läs också bloggen ”Moderna myter”.

Tidigare bloggar om Jordens temperatur och växthuseffekten:
Smältande isberg lindrar växthuseffekten
Hur stoppa jordklotets uppvärmning?
Solaktivitet bakom den ökade värmen

Hur stoppa jordklotets uppvärmning?

Plan A, att globalt sänka koldioxidutsläppen, tycks ta alltför lång tid för att förhindra den globala uppvärmningen. Den optimism som fanns försvann i och med att världens politiska ledare inte lyckades åstadkomma någonting från mötet i Köpenhamn i november 2009. Nu finns plan B, så kallad i en rapport från brittiska vetenskapsakademin i september 2009 över drastiska åtgärder som kan tänkas styra framtiden klimat. Den innehåller i huvudsak två sorters insatser: att skärma av solinstrålningen och att städa bort koldioxiden vi släpper ut.
Solstrålarna kan vändas bort med hjälp av olika sorters speglar i rymden. Havet kan gödas med järnsalter så att algerna konsumerar med koldioxid. Dessa former av geoengineering kan användas i väntan på nya tekniker för koldioxidneutral energiproduktion i stället för att använda fossila bränslen. Trovärdigheten för geoengineering har vunnits stegvis och science fiction stämpeln försvann nyligen.
För ekonomerna är de klimattekniska lösningarna klart att föredra. De är billiga. En av dessa förespråkare är den danske ekonomen Björn Lomborg som leder Climate Consensus Center i Köpenhamn tillsammans med ett femtiotal andra ekonomer, av vilka fem är Nobelpristagare.
Läs mer i Forskning & Framsteg nr 4 2010 s 20-24 eller på dess hemsida "Ska vi mixtra med klimatet?"