Mördaren Mladic inför domstol

Av alla de män som knyts till de brutala övergreppen under kriget i Bosnien är det ingen som är så avskydd som Ratko Mladic, den Bosnienserbiske före detta militäre befälhavaren. Förra veckan ställdes han inför domarna i den speciella tribunalen för det forna Jugoslavien i Haag. Mladic, som greps i maj 2011, åtalas för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och två folkmord – det ena den etniska resningen – Mladic ledde bland annat belägringen av Sarajevo i 44 månader – och den andra massakern i Srebrenica som inträffade under krigets kulmen. Då körde han över en liten FN-kontingent varefter man förde bort alla kvinnor och flickor och sedan dödade 8000 obeväpnade män och pojkar.
Fyra av Mladics medarbetare och högt uppsatta officerare avtjänar redan livstids fängelsestraff.
I en annan rättssal dömdes för en tid sedan Liberias före detta president, Charles Taylor, skyldig till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten i Sierra Leone.
Läs artikeln i The New York Times: ”Former Bosnian Serb General Hears Indictment, and Insults, as Trial Opens”, läs den här, översatt iTempus nr 21

Tidigare blogg om Ratko Mladic: 09-10-10 Den serbiske massmördaren och krigsförbrytaren Mladic.

Tito på nytt efter trettio år

En sonson till den
jugoslaviske statschefen Josip Broz Tito utnämndes i veckan till ledare för Serbiens Nya Kommunistiska partiet i Novi Sad i Södra Serbien. Han spår att 14 mindre kommunistiska fraktioner snart kommer att ansluta sig till hans parti. Sonsonen har samma namn som sin farfar och han vill "arbeta för en sann historiebild". Han säger sig stödja Europeiska Unionens grundtanke, men accepterar inte "unionens utpressningstaktik". Farfar Tito ledde Jugoslavien från andra världskrigets slut till sin död i maj 1980. Ungefär tio år senare började den multietniska staten falla sönder. Efter flera blodiga krig upphörde Jugoslavien definitivt att existera 2006.

Läs artikeln här. Tito’s grandson översatt i Tempus nr 48 2009
Hyllnings- och biografisida för farfar Josip Broz Tito.

Jugosfären efterträder Jugoslavien

För knappt tjugo år sedan bröts de politiska banden av krig, men nu knyts nya, praktiska band mellan företag, yrkesutövare och enskilda personer, och det sker utan buller och bång. På ett toppmöte nyligen inom ramen för den "icke-allierade rörelsen" träffades Serbiens president Boris Tadic (till vänster) och Kroatiens president Stipe Mesic (till höger) och kom överens om att ländernas företag skulle samarbeta i konkurrensen med utländska företag.
Från Slovenien till Makedoniens gräns mot Grekland har människorna fortfarande väldigt mycket gemensamt även om de ogärna pratar om det. Jugoslavien är borta för alltid men i dess ställe har en Jugosfär uppstått. I denna exercerar soldater från fler länder gemensamt, brandmän samarbetar och alla håller möten tillsammans. Det regionala Samarbetsrådet i Sarajevo fungerar. De flesta talar samma språk med färre variationer. De gillar samma sorts mat och musik. Nästan en tredjedel av Montenegros handel är med Serbien. Bosnien är Serbiens största exportmarknad. Till och med de före detta jugoslaviska albanerna innesluts i Jugosfären. Först när det spelas fotboll träder olikheterna fram.

Artikel i The Economist: "Former Yugoslavia patches itself together", eller läs den här, översatt i Tempus nr 36 2009.
Läs tidigare bloggar om Balkanländerna:
2008-02-16 Självständigt men knappast självstående,
2006-11-17 Vad är det för särskilt med Bosnien?
2005-11-26 Bosnien en monsterstat?