Nostalgiska prylar

Vi hade helt andra leksaker att förströ oss med som barn på 1950-talet än idag. Idag är det bara elektronik. Då var de av trä. Jag minns mina pickande höns. De var fyra stycken, stod på en bricka och pickade med sina näbbar i takt med att man svängde med handleden. Det var en leksak som Brio sålde i början av 1950-talet.
Det var en ensam lek gjord för koncentration och kontemplation. Den rytmiska rörelsen med handen i en cirkel hade en lugnande inverkan liksom det rytmiska smattret av "hönsens" pickande mot träbrickan. I dag skulle man kanske ha pratat om olika hjärnvågor. Kanske var det theta-vågorna som aktiverades?
Någonstans i någon av alla mina oöppnade flyttlådor befinner sig nog denna så populära leksak. Men i vilken?
En annan billig sysselsättning var att gå på styltor. Man kunde själv tillverka dem av några brädor, en såg och några skruvar. Man tränade balansen och benmusklerna. Lärde sig att övning gav färdighet.
En bra verksamhet. Man kunde tävla mot andra i vem kom kunde gå längst. Det var svårt att stå stilla, det gällde att vara i rörelse hela tiden ungefär som att cykla.
Ville man vila sig en stund på styltorna fick man ställa sig bredvid en vägg eller ett träd och luta sig mot detta. Detta en övning som gick bra att utöva i sin ensamhet. Gjord för koncentration och kontemplation.

Grekerna är rikare än Grekland

Pengarna och stor rikedom syns överallt i Grekland utom i deklarationsblanketterna. I fastighetsdeklarationerna uppgav bara 324 hushåll att de hade swimmingpool. På flygfotografierna upptäcktes 16 974. Skattefusket är extremt utbrett och har länge varit en livsstil i Grekland. Man beräknar att den grekiska staten förlorar uppemot 21 miljarder euro årligen på grund av skattefusk. Det ingår i en djupt rotad kultur av mutor och korruption. Några av de värsta skattesmitarna är egenföretagarna, som är väldigt många, inte bara taxichaufförer och restaurangägare utan även arkitekter, advokater och läkare. Grekerna har alltid lockats av trivial korruption, som att handla tjänster svart, menar Kostas Bakouris som är ordförande i Transparency Internationals grekiska avdelning. Grekland har samlat in allt mindre skatt det senaste decenniet trots att ekonomin har vuxit snabbt. Den grekiska skuggekonomin tros motsvara 20-30 procent av BNP. Motsvarande siffra för USA beräknas till 8 %.

Artikel i New York Times "Greek Wealth Is Everywhere but Tax ", eller läs den här, översatt i Tempus nr 18 2010.

Stigmatiserande bokstavsdiagnoser

Den 5 maj kunde man läsa i Sydsvenskan en artikel med rubriken: Lång väntan på adhd-hjälp.
Den handlar om en kvinna som kallas "Ester". Ester är ensamstående mamma med tre barn.
Efter åtta år "gjordes en utredning" av hennes son. När läkaren hade konstaterat att sonen hade adhd kände hon igen flera symptom hos sig själv. Då, 2007, begärde hon en utredning av sig själv och då diagnosticerades hon "med vuxen-adhd". Hon fick adhd-medicin och kände sig bättre. Hon säger att innan hon fick medicin klarade hon inte av att stå i kö på Willys, med medicin kunde hon vänta lugnt i fyrtio minuter. Problemet med medicinen var att den gav henne mardrömmar. Därför gjorde hon ett uppehåll. Men i höstas fick hon svårt att sova, ville ha medicin igen, men nu var det svårt. Hon är nu mycket arg för detta. Att det ska ta så lång tid!
I en faktaruta i anslutning till tidningsartikeln som är skriven av Paula Rooth, kan man läsa att mellan 5 och 10 procent av alla barn i landet "har" adhd.
Det antas att 75000 vuxna i Sverige har adhd.
Några av kärnsymptomen för vuxen-adhd är koncentrationssvårigheter, rastlöshet, hyperaktivitet, impulsivitet, slarvighet och en tendens att lägga sig i andras samtal.
Jag tror att det finns betydligt fler som visar detta beteende. Själv har jag ibland svårt att koncentrera mig, hoppar mellan olika arbetsuppgifter, jag känner mig ofta rastlös om jag inte får planera mitt arbete, jag kan växla mellan mycket aktiva perioder och "latare", jag är mycket impulsiv (och kreativ) och lägger mig gärna i andras samtal (däremot tycker jag inte att jag är slarvig). Sådan är jag, men är jag så avvikande att jag måste stigmatiseras med "en diagnos". Vem har bestämt att vissa personlighetsdrag ska betecknas som sjukdom? Och att proppa i dessa människor medicin med biverkningar för att de ska hålla sig lugna i kön?
Vad är det som vissa läkare håller på med i vårt land?

Dolda fel och brister

Jag har läst en bok av Elsebeth Egholm. Orsaken är att den ingår i en bokcirkel på Anderslövs bibliotek med deckare från nordiska länder. Förra boken i bokcirkeln var Jo Nesbös Fladdermusmannen som jag inte heller var förtjust i.
Dolda fel och brister skrev hon 2002 (på svenska 2007). Den var den första om journalisten Dicte Svendsen, ensamstående mamma till tonårsflickan Rose. Hon är skild från Torsten. Och om hennes två väninnor Anne Skov Larsen som är adopterad från Korea och barnmorska och Ida-Mari som är från Sverige. Ida-Marie är gravid och sambo med Theis. Samma personer är med boken "Personskada" som kom 2005 (på svenska 2007). Den läste jag bara en del av och konstaterade att "Ingen kriminalroman för mig". Boken har som ett tema vad en tidning ska avslöja. Hur stor hänsyn ska tas till enskilda individer gentemot allmänintresset? "De ska tydligen skyddas till varje pris, även om det sker på bekostnad av sanningen", menar kollegan Davidsen. Dicte är av en annan mening. Detta andra temat handlar om "skuld och skam" och om hur dessa känslor bestämmer kvinnors liv i vuxen ålder utifrån vad som hänt dem tidigare. Det tredje är ett försök till en deckargåta som aldrig blir spännande och som bara är banal och ointressant. Boken - avslöjande - story kan läsas här.

För många munnar att mätta

Niger, den hårt prövade ökenstaten, detta fattiga land av åsnevagnar, kamelförare och handikappade tiggare på gatorna har enligt en del mätningar den högsta nativiteten i världen, vilket är en bidragande orsak till landets kroniska livsmedelsproblem. Det förekommer emellertid ingen seriös familjeplanering i detta muslimska land. Den allmänt rådande kulturella attityden är oförenlig med familjeplanering, påpekar FNs humanitära samordnare John Holmes. Den andra orsaken till att maten inte räcker till är att man använder jordbruksredskap och efterblivna metoder som gör jordbruket ineffektivt.
Mycket manuellt arbete måste användas och ändå blir produktionen liten. I Niger som är ett av världens fattigaste länder behövs modern jordbruksteknik, bevattningsutrustning och utsäde till flera sorters grödor som ger större skördar och tål torka bättre.
1974, 1985 och 2005 hotade svälten att drabba hälften av landets befolkning på 15 miljoner människor. 2010 är det dags igen. Förra året regnade det i genomsnitt 70 procent mindre än ett normalår. Augusti kallas hungersäsong. Det är då när all säd har ätits upp och höstskörden ännu inte har börjat. Men den här gången finns en stor skillnad. Landets nya militärregim erkänner att det råder allvarlig hungersnöd, försöker göra något åt det och ber omvärlden om hjälp. I februari störtades Nigers autokratiska och impopuläre president, Mamadou Tandja av en militärjunta. Tandja brukade bli rasande om någon nämnde ordet svält. Journalister som beskrev hungersnöden anklagades för att vara opatriotiska.
Artikel i New York Times "Famine Persists in Niger, but Denial Is Past", eller läs den här, översatt i Tempus nr 18 2010.

Muskot under drömgränsen

Säsongspremiär för ponnytrav på Jägersro den 2 maj. Muskot gick ut som tvåa i lopp 11. Bara fem hästar i loppet men alla av hög klass. Muskot var taggad till tusen. Han tog ledningen direkt och vann säkjert med fyra längders försprång. Han sänkte sitt personbästa med 1,5 sekunder till 1.49,0. Muskot blir nio år om en månad. Sen presentation av Muskot på Stall Gränsbos webbplats. Vann gjorde också femåriga Farmens Ultra som därmed tog sin andra seger på rad. Hon startade i lopp nio som nummer sju av 12 hästar, sprang säkert förbi häst efter häst och sänkte sitt personbästa med flera sekunder till 2.21,4. Hon har nu redan i år sänkt sin kilometertid med över sju sekunder! Se en presentation av Farmens Ultra på Stall Gränsbos webbplats.
Kusken Nilla Tomelius fick två fina vinnarbucklor med hem.

Moderat 1 Maj firande

Det har nästan redan blivit en tradition att trelleborgsmoderaterna inte ska lämna fältet öppet för vänsterpartierna den förste maj. Liksom i fjol ordnade vi därför ett möte klockan elva på lördagens förmiddag. Detta år var vi i egen lokal, (M)ötesplatsen på Algatan 76. I fjol var vi på Systrar och bönor Algatan 28 i Trelleborg. Då var vi mitt inne i valkampanjen inför valet till EU-parlamentet en månad senare. Då lyssnade vi till ett samtal mellan Per Stenmarck och Hans Wallmark.
Nu var turen kommen till sjukvårdsregionrådet Catharina Blixen-Finecke att hålla "förstamajtalet". Som ansvarig för Region Skånes egna sjukvårdsförvaltningar ville hon gärna tala om de framsteg som den så kallade "femklövern" gjort för att skapa en likvärdig vård för alla i Skåne oberoende av var man bor. Andra viktiga framsteg har varit att skapa arbetsmetoder med ett tydligt patientfokus, incitamentsprogram för att belöna goda prestationer, rutiner för uppföljning, särskilt inom cancervården med mera. Hon fick många frågor att svara på. Intresset var stort som det alltid blir då det handlar om sjukvård och sjukhus.