Den döende detektiven

”Domarna och deras bödlar. Öga för öga, tand för tand”. Har just läst ut LGW Perssons senaste bok "Den döende detektiven". Originell, aktuell, kunskapsrik, spännande och känsloväckande. Snart i klass med Håkan Nesser. Rekommenderas varmt!
Leif GW Persson går en match med döden, sin egen kanske, i sin nya deckare. Den numera pensionerade chefen för Rikskriminalen, Lars Martin Johansson, får en stroke redan får en stroke redan i första kapitlet. Strokepatienten frisknar till för varje dag som går. Sjukgymnastik hjälper till men kanske allra mest den träning av hjärnan det innebär att sätta sig in i ett gammalt sexualmord som just preskriberats. Lars Martin Johansson är den som gillar läget, hatar slumpen och aldrig krånglar till det i onödan.
Hjälp får han av sin pensionerade kollega Bo Jarnebring. Men också av Biträdande överläkaren och docenten i neurologi Ulrika Stenholm vars fader, prästen Åke Stenholm är död. På sin dödbädd anförtrodde han Ulrika att en kvinna biktat sig för henne att hon visste vem som mördat en 9-årig flicka, Yasmine Ermegan. I juni 1985.
Mycket om autentiska fall, Anders Eklund, Engla Höglund, Ulf Olsson som mördade Helene Nilsson. Småflicksmördaren John Ingvar Löfgren.
Kärnfrågan i romanen är inte: Vem gjorde det? Kärnfrågan är i stället: Vad ska vi göra med den som gjorde det?
Brottet är ju preskriberat. Men brottet är också så vedervärdigt att det strider mot varje rest av rättskänsla att låta det förbli ostraffat. Så vad ska en hederlig polis göra? Demaskera mördaren och sedan blunda medan han lynchas? Skydda honom?
Per Svensson recenserar i Expressen. Han rekommenderar en deckare där alla pratar som Leif GW.
Magnus Persson recenserar i Svenska Dagbladet. En berättare på gott humör.
Ingegärd Waaranperä i DN gillar inte boken. Den är för ytlig. Men deckarläsare är sällan kräsna. Det kanske inte ens är litteratur vi vill ha, säger hon. Det är inte mycket hon begriper om god kriminallitteratur, säger jag.
Åke Leijonhufvud i Sydsvenskan Ett precist mästerverk.
Mina bloggar om Leif GW Perssons två senaste böcker: "Den som dödar draken" och "Faller fritt som i en dröm".