Finalen i Melodifestivalen blev en strålande föreställning i Globen. Gina Dirawi (bild) lyckades ännu en gång överträffa sig själv. Till och med Helena Bergströms figurer var roliga och vältajmade för första gången i serien.
Lasse Ekström (bild), överviktig spärrvakt med schlagermani, Simone de Paula, svensk-brasiliansk “Melodikarnevalen”-älskare, Majsan Bergqvist, kritisk Östermalmsdam eller glamdyrkande mäklare med ansiktet gömt i skämskudden.

Jag är nöjd och glad att Loreen (bild) vann med Euphoria – och lika glad över att hon vann över Daniel Saucedo (Amazing) – som i sin tur var värd att bli tvåa. Jag tror att detta var en oväntad chock för honom. Han var visserligen nervös med segersäker.
Delade tredjeplatsen gjorde David Lindgren, det gladde mig och Ulrik Munther, det förvånar mig. Femma Molly Sandén och sexa Top Cats, värda ett bättre öde.
En annan stor överraskning var att Torsten Flinck blev trea i finalen – om man nu bara räknar de svenska rösterna. Till dessa kom ju också de internationella experternas röster och där hade han inte mycket att hämta.
Det tidigare “Miraklet” Björn Ranelid fick varken stöd internationellt eller nationellt, kanske för att Björn Ranelid inte var riktigt bra.
Men min lokalpatriotism för Ystadsparet gjorde mig rörd i hjärtat. Enda gången under kvällen.
Och slutligen hamnade på min privata prispall tillsammans med Torsten Flinck och Björn & Sara Li – och allra överst – den fantastiskt duktiga och underbara programledardebutanten Gina Dirawi. Och vilket manuskript hon hade! Tidigare mest känd för sitt eget webb-tv-program “The Ana Gina Show”.

Deltävling ett i Växjö två i Göteborg tre i Leksand.  Andra chansen i  Nyköping

Allt om Melodifestivalen 2012 på SvT.se
Melodifestivalen på Sveriges Radio med Carolina Norén.
Melodifest på Sveriges Radio
Popdrömmen     Poplight