Alla omslag finns dokumenterade, de berömda elefantbilderna, idolbilderna, topplistorna, gratisskivorna. Men här nämns också stjärnporträtten, reportagen, modesidorna, frågespalterna och bildnovellerna. Många av dåtidens medarbetare och artister berättar om sina minnen.
Elefantbilderna var bilagor till tidningen som man kunde veckla ut och skapa posters av för att sätt upp på väggen i tonårsrummet om man nu hade ett sådant. Själv sov jag i en utdragssoffa bredvid köksbordet.
Jag läste gärna gamla nummer. Det var ingen tidskrift som fanns i mitt hem i Askeröd, om det nu berodde på pengar, att den var syndig – med inskränkta frikyrkliga ögon – eller för att barnens intresse inte prioriterades. Men vår granne Karlie Johnsson, med vilken vi delade vindstrappan – huset hade två lägenheter, vi hyrde vår av henne, hade flera årgångar i sitt vindsförråd. Där smög jag mig in och läste i smyg. Detta intrång är väl preskriberat idag. Vilken värld som öppnade sig när det gällde aktuell musik och film.
1969 gick Bildjournalen upp i Veckorevyn och en tonårsepok var över. Idag läser mitt barnbarn Johanna Veckorevyn. Jag prenumererar åt henne.
Bilder på Elvis och Paul Anka samt Paul Dylan och Donovan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar