tisdag 17 augusti 2010
Slavhandlarna
Jag läste några böcker av Olof Svedelid, en av Sveriges mest produktiva deckarförfattare, under våren 2004. Jag tyckte att det var för mycket blodig misshandel och därför blev det inte mer. När jag nu provade på en annan Roland Hassel bok, "Slavhandlarna" från 1979, blev jag därför positivt överraskad. Visst var det lite slagsmål, men det hör du till en spaningspolis vardag, åtminstone enligt Olof Svedelid. Der grymmaste Hassel utsätts för är emellertid mer spekulativt och utstuderat djävulskt än vanligt. Han blir drogad och sedan medvetslös placerad i en lokal i Stockholms Terrarium. Mördaren slår sönder akvarier och burar så att livsfarliga reptiler kan anfalla honom. Till saken hör att Hassel har ormfobi.
Det var inte många som visste att det förekom slavhandel vid den tiden (för 30 år sedan) i Stockholm. Kriminalinspektör Roland Hassel visste det inte heller förrän han under ett spaningsuppdrag ramlade över ett gäng utarmade och hemlösa invandrare. Det är illegal arbetskraft som får städjobb, diskjobb och andra jobb som ingen annan vill ha. De utnyttjas samvetslöst av smarta skojare.
Läsaren får också en inblick i 70-talets organiserade brottslighet med den grekiska maffian i spetsen.
Roland Hassel hoppas ständigt på ett livstecken från sin älskade Virena. I boken "Beskyddarna" träffade Hassel Virena och lyckades stadga sig och köpa en fritidstomt. Men han låter hela sin framtid gå i spillror när han offrar Virena när hon tas som gisslan för att kunna rensa Stockholm från kriminell beskyddarverksamhet. Hon får så mycket stryk av torpederna att hon aldrig vill se honom igen.
I boken medverkar som vanligt kommissarie Yngve Napoleum Ruda som är chef för spaningsroteln, Sune Bengtsson, analytiker och bridgespelare, Simon Palm, sexbarnsfar med rysk hustru, Pelle Pettersson, muskulös, biltokig med hetsigt humör samt Bolinder och Rolf Öhman.
Tidigare lästa böcker av Olof Svedelid.
Olof Svedelid dog för knappt två år sedan. Han blev 76 år gammal.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar