tisdag 15 mars 2011

En kvinnlig utvecklingsroman från victoriansk tid


Jag har svårt att förstå hur en person i det 21:a århundradet kan lära något om livet genom att läsa Charlotte Brontës klassiska roman "Jane Eyre" som hon skrev 1847. Det är bara prestationen som räknas i den nu tredje bokcirkeln på Trelleborgs bibliotek som jag nu deltar i.

Boken handlar om Jayne Eyre som i jag-form berättar om sitt liv, från barndomen till vuxenlivet. Hennes föräldrar avled i hennes yngsta år och fick fick tas om hand av sin morbror. Morbrodern dog så småningom också och hon blev kvar med hans osympatiske fru och deras barn, där hon fick leva med dagligt våld och i elände. Boken är en biografi av författaren Charlotte Brontës och hennes systers liv.

Efter flera år kom hon därifrån och fick börja på en välgörenhetsskola för föräldralösa barn. Hon levde där i åtta år, i början som elev och i slutet som lärarinna, och placeras därefter som guvernant på Thornfield Hall, vars husbonde, mr Rochester, är full av hemligheter och mystik. De båda blir hopplöst förälskade i varandra, men på deras bröllopsdag avslöjas hans största hemlighet och de går åt skilda vägar där Jane utan varken pengar eller ägodelar får kämpa för att överleva.


Charlotte Brontë (1816-1855) var den äldsta av de intellektuellt begåvade systrarna Brontë, vilkas litterära verk är tungt vägande inom den engelska litteraturen. Alla tre gav ut romaner som idag betraktas som klassiker. Deras verk brukar tolkas som gestaltningar av kvinnans psykologiska utbrytningsförsök ur den viktorianska konventionen. Charlottes mest berömda verk är "Jane Eyre" (1847), viktiga är också hennes övriga romaner: "Shirley" (1849), "Villette" (1853) och "The Professor" (1857).

Tidigare bokcirklar:
Bram Stokers: Dracula (1897)
En modern variant på Dracula är John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004)
I våras deltog jag i en bokcirkel på Anderslövs bibliotek som hade som tema "nordiska deckare". Den tredje och sista i serien var den danska författaren Elsebeth Egholms bok Dolda fel och brister.
Då läste vi också Jo Nesbös Fladdermusmannen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar