Oljan kommer tvärtemot vad en rad domedagsprofeter förutspått av allt att döma kunna smörja den globala ekonomin ytterligare många år framöver.
De flesta kända oljereserverna av okonventionellt slag finns i den västra hemisfären, 70 % av dem i Brasilien, Kanada och USA. Beroendet av oljan från Mellanöstern-länderna och Saudiarabien kommer att minska.
Det är främst utvecklingen av Shale Oil (oljeskiffer eller skifferolja) som ökar produktionskapaciteten i USA.
Många oljefält har fått ett andra och tredje liv med hjälp av ny teknologi eller bättre tekniktillämpning.
Man kan konstatera att den pessimistiska framtidsvisionen om “Peak Oil” (oljeproduktions-toppen) att oljeutvinningsmöjligheterna redan har nått sin topp inte är grundad på geologiska fakta utan på ekonomiska faktorer – den lättåtkomliga och därmed billiga oljan sinar, men med nya teknologiska framgångar finns det mycket kvar att hämta.
Det är inte omöjligt att produktionen av olja och gas kommer att öka så snabbt att den kommer att skapa ett utbudsöverskott som kan leda till prisfall.
I Harwardstudien nämns dessutom inget om “oljeboomen” i Afrika, där det varje vecka rapporteras om ytterligare nya fynd av olja och gas.
Läs artikeln här “Oil: The Next Revolution“, eller läs den här, översatt i Tempus nr 29/30 2012.
Hela rapporten i pdf: “The Geopolitics of Energy Project“.
Hela rapporten i pdf: “The Geopolitics of Energy Project“.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar