Jag har väntat länge på en ny bok av Marie Hermanson, ja så länge att jag nästan givit upp hoppet. Det har inte kommit något sedan ”Svampkungens son” 2007. Men så kom den äntligen i år, Himmelsdalen, den stängda dalen några timmars bilfärd från flygplatsen i Zürich, Schweiz. Och den var verkligen värd att vänta på. Marie Hermanson har blivit ännu bättre. Hon är en mästare på att skriva skenbart enkelt men med en undertext som ständigt döljer något annat som både oroar och fascinerar läsaren. Det tränger på, man kan inte släppa boken, man kommer inte undan, man blir en del av den. Det känns som att leva två parallella liv och det är just detta som är författarens utgångspunkt. Hennes första bok kom 1986 och hette ”Det finns ett hål i verkligheten”. Och jag som själv är tvilling fascineras alldeles särskilt mycket om spelet kring Max och Daniel.
Det är dags att välja en ny ledamot till Svenska Akademin efter Birgitta Trotzig som dog i maj. Marie Hermanson har allt som Akademin säger sig behöva, hon är ung, hon är kvinna och har med sina många böcker verkligen kvaliciferat sig för stol nummer sex.
Bloggar om tidigare lästa böcker av Marie Hermanson:
Musselstranden, 08-05-24, Ett oskrivet blad, 08-04-14, Svampkungens son, 07-11-24, Mannen under trappan, 06-09-07 och Hembiträdet 05-06-13.
Alla hennes böcker är mycket läsvärda. ”Mannen under trappan” har blivit film och visades nyligen på TV.
Marie Hermanssons, hemsida. Svenska Akademins ledamöter hösten 2011.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar