Sankta Psyko

Johan Theorins femte handlar inte längre om Öland, utan om Sankta Patricias rättspsykiatriska regionklinik i den fiktiva staden Valla nära Göteborg.
Intill Sankta Patricia ligger förskolan Gläntan, där de intagnas barn går för att vara i närheten av sina föräldrar. Sjukhuset är en ointaglig fästning, men binds samman med förskolan utanför murarna via en källargång som barnen och deras ledsagare använder när de ska hälsa på föräldrarna. Huvudpersonen i boken är Jan Hauger, förskollärare. Han tar ett vikariat på Gläntan och vi förstår snart att han har alldeles speciella skäl till det. Han har nämligen fått veta att hans stora idol Alice Rami sitter inspärrad på Sankta Psyko (som sjukhuset förstås kallas). Han har också mörka hemligheter i bagaget och berättar inte gärna vad som egentligen hände den där gången en pojke försvann från en av de många förskolor han vikarierat på.

Vi får följa Jans liv under tre olika perioder. Dels som utsatt, svårt mobbad tonåring, därefter i början av hans förskolekarriär och slutligen när han tar vikariatet på Gläntan. Undan för undan mejslas Jans kamp för en dräglig tillvaro fram. Samtidigt som ondskan hela tiden ligger och lurar runt hörnet.
Ivan Rössel mördade därför att han är ond. Han är Satans son och vill vara herre över liv och död. Inte för att hade en besvärlig bakgrund som psykologerna önskar påstå.
Psykologernas samhälleliga funktion är att dölja det faktum att de finns onda människor som gör onda handlingar som av många betraktas som fasansfulla. Om samma problem handlar Marie Hermansons
"Himmelsdalen".
Boken handlar om ensamhet, utsatthet, trofasthet intill döden. Om pedofiler, ondska, och en rättspsykiatri med välmenande chefer som saknar kompetens för sitt jobb och som förlorat kontrollen över det. Om en om än omöjlig kärlek som varar för evigt. Om tillfälligheternas spel, missförstånd, förväxlingar, och kanske när allt är slut, ändå en happy end. En thriller, en stark bok. Mycket spännane till slut då författaren är på väg att knyta ihop de tre nivåerna. En riktig triller och det känns helt öppet och oförutsägbart hur boken kommer att sluta.Theorins absolut bästa av de fyra han skrivit.
Ett slags kompendium av boken.
Theorins förra bok var Blodläge. Tidigare bloggar om Theorins böcker: Skumtimmen och Nattfåk.

Författarens hemsida.
Recension i DAST, Kulturdelen och i Göteborgsposten. Om Johan Theorin på Akademibokhandeln.
Alice Rami finns på Facebook!