Av alla Frankrikes kolonier i
Afrika var det Guinea som klippte av banden till Frankrike mest definitivt. Guinea valde den marxistiska vägen som låg närnärmare Sovjetunionen och Kina, 1958, än Frankrike. Guineas nuvarande ledare är en av världens mest excentriska ledare. Det beror inte bara på hans vana att sova hela dagen och arbeta på natten. Kapten Moussa Dadis Camara (bild) har också ett eget TV-program, "Dadis Show" där han grillar medlemmar av den förra regimen. Han föddes i sydöstra Guinea 1964. Han är kristen i ett huvudsakligen muslimskt land och 1990 gick han in i armén. Han var mer eller mindre okänd tills han tog makten förra året genom en militärkupp bara några timmar efter president Lansana Contes död den 22 december 2008.
Han har sedan efter internationella påtryckningar lovat att hålla demokratiska val under 2010 och att han då inte ska kandidera själv. Men sedan har han ändrat sig och kommer att ställa upp i valet. Afrikanska Unionen har gett president Camara en tidsfrist till mitten av oktober för att dra tillbaka sin kandidatur i valen nästa år. Om han inte gör det kommer han att utsättas för sanktioner. Camara förefaller inte bry sig om utlandets fördömanden. Många vill protestera mot detta och i måndags hade nästan 50000 medborgare samlats på en idrottsplats för att protestera mot juntaledarens planer på att ställa upp i presidentvalet i januari. Militären genomförde en brutal massaker poå den portesterande oppositionen inklusive skottlossning, knivhuggning, våldtäkter och misshandel av dussintals män och kvinnor. Vittnen berättar att kvinnor våldtogs inför öppen ridå av soldater som begick övergrepp mot dem med sina vapen. Militären sköt skottsalvor rakt på obeväpnade civila på nära håll. De mest brutala soldaterna tillhörde elitstyrkorna i presidentgardet som bära röda baskrar. Den forna kolonialmakten Frankrike har dragit in all hjälp och fördömt våldet.
Artikel i New York Times "Guinea’s Capital Fades Into a Ghost Town After Soldiers’ Rampage ", eller läs den här, översatt i Tempus nr 40 2009.
Artikel i The Guardian "Guinea: war, poverty, dictatorship and bauxite", eller läs den här, översatt i Tempus nr 40 2009.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar