Tre sekunder

"Tre sekunder" är en bok av författarparet Anders Roslund och Börje Hellström. Det är deras senaste bok. Den kom ut förra året. De har skrivit fyra böcker tillsammans tidigare med start 2004 med "Odjuret". Jag lånade boken på biblioteket därför att den utsetts till bästa svenska kriminalroman 2009 av Deckarakademin.
När jag förra året följde Deckarakademins rekommendationer blev resultatet bättre. De ledde mig in på Johan Theorins böcker om Öland, särskilt hans mästerverk "Skumtimmen" och Andrea Maria Schenkels från tyska översatta kriminalromaner. Två mycket läsvärda böcker, Mordbyn och Bunker.
"Tre sekunder" däremot inbjuder inte till vidare läsning. Det är en misslyckad blandning av Stieg Larssons Millennium trilogi och kriminologiprofessor Leif G W Persson böcker.
Boken är för lång, 600 sidor, detaljrik och ger ingen trovärdig bild av korruptionen inom rättsväsendet.
Alldeles för mycket detaljer. Målet med boken måste ha varit att producera så många sidor som möjligt. Kvittar vad det står på dem. Allt beskrivs lika ingående med så många ord som möjligt …
Alla gator Piet Hoffman kör på i Stockholm, vilka gatukorsningar han måste vänta vid, barnens feberkurvor, förhållandet till hustrun Zofia, vädret, naturen, etc etc. Och i alla dessa ord saknas kriminalromanens viktigaste ingrediens, nämligen spänningen. Ingenting alls av den varan.
Jag skulle vilja träffa den person som läst boken, alla sidor, från pärm till pärm.
Om jag fått välja hade jag röstat för en annan av de fem nominerade böckerna: Maskarna på Carmine Street av Håkan Nesser.
Recension i DN.