Storartade Änglavakter

Änglavakter är Kristina Ohlssons tredje och senaste bok. Hon har tidigare skrivit Askungen och Tusenskönor. De handlar alla om om Fredrika Bergman och hennes kollegor Alex Recht och Peder Rydh. Alla med krångliga relationer till sina närmaste och till sig själva men med en obändlig kraft att ta sig vidare. En sympatisk trio man tar till sitt hjärta direkt.
Det är en av de bättre böcker jag läst vad gäller spänning och engagemang. Den är lång, nästan 500 sidor men bladen vänds snabbt och man lägger den motvilligt ifrån sig. Den har ett stort persongalleri och utspelas i tre tidsperioder så det krävs en fokuserad läsning för att uppskatta alla små tips till pusslets lösning. Den handlar om onda människor och om hur goda människor av kärlek ibland måste böja sig för dessa. Onda människor som tar sig friheten att styra över andra människors liv och död som gud fader själv. Och njuter av detta. ”Han njuter av att (på film) se hur kvinnan plågas och sedan dödas. Känslan av utvaldhet får hans ögon att tåras”.
Man tänker gärna på både Håkan Nessers senaste Barbarotti-roman, ”De ensamma” och inte minst på Stieg Larssons Millennium serie och då särskilt den avslutande delen ”Luftslottet som sprängdes”. Boken är i klass med dessa och Kristina är redan en lysande stjärna på bokhimlen.
Man håller gärna med Fru E:s beskrivning av Kristina Ohlsson två tidigare böcker (som jag köpt på Bok & Papper i Trelleborg för 120 kr): ”intressanta karaktärer, trovärdig och snillrik intrig, flyt i språket, värsta sträckläsningen”.
Kristina Ohlsson är skånska till börden, född i Kristianstad 1979. Bor i Stockholm och Wien. Hon arbetar som Counter Terrorism Officer på världens största säkerhetsorganisation
OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa i Wien.

Producerar sig på Piratförlaget. Hennes hemsida där: Kristina Ohlsson. Intervju med Kristina Ohlsson.
Ett något oordnat kompendium över boken Änglavakter finns här.

Recension på Boksidan: ”Berättelsen håller samma höga klass rakt igenom, inga sidor som är långsamma och intetsägande att läsa”.
Kulturbloggen: ”Kristina Ohlsson tar plats bland våra främsta deckarförfattare”.
Maria L: ”Full pott för Kristina Ohlssons Änglavakter!”.